Shelter from the storm i sin allra senaste inkarnation:
Vacker, så vacker...?
Jag kämpar fortfarande med att hitta något i den här låååååååååångsamma versionen som jag gillar.
Har inte hittat det hittills. Fuck the setlist.
På något sätt, jag jag är ju inte död ännu, kan jag halvt om halvt halv-gilla versionen. Det är allt.
Jag måste nog säga att ALLA andra versioner av Shelter som hittills har fångats på tape, eller digitalt, är långt mycket bättre än den här slöa lååångsamma versionen som inte ger mig någonting alls. Långsamt är inte alltid bäst. Den här versionen känns...överbearbetad...
Fuck the setlist.
Trodde aldrig att jag skulle säga det här om denna version av Shelter, men nu gör jag det. Kommentarer please.
Jag såg och hörde den extremt långsamma versionen i somras. Jag gillade och njöt av den, men jag hade nog föredragit något i stil med arrangemanget i Lund 2000.
I Lörrach hade jag två amerikaner framför mig som båda arbetade vid universitet i Basel. Under det instrumentala introt till "Shelter" frågade en av dem den andre "what song is this?". Den andre svarade tvärsäkert "With God On Our Side"!
Ja, t ex Lund 2000. Eller vilken som helst. Det finns några få låtar som liksom är up-in-my-face därför att när jag först hörde dom, fastnade dom. For a reason.
Forever. Vad det än berodde på, de fastnade; vi snackar inte de ""stora låtarna""", Visions, Desolation etc. Där är det inget snack. Shut up and move on :-).
Det var de där andra låtarna: The Man In Me, Heart of Mine, Stökiga, bökiga, bröliga, passionerade.
Shelter klassade in där på något sätt, inte minst med Hard Rain-versionen.
Jag vill höra min Shelter a la Hard Rain, eller Lund, eller andra otaliga versioner från NET.
Bara inte versionen anno 2015. Lämna det stuket åt SITN-låtarna, vilket är helt fantastiskt.
Nåt sånt...
