Tom Waits

[egoBen]

Jag tycker också att Mule Variations var en underbar skiva, sedan har det blivit lite väl mycket Tom Waits över det hela på efterföljande skivor, om man kan säga så. Men senaste har jag nog inte hört!

Då hoppas jag att jag, som verkligen inte bugat inför varje ny Waits-skiva, och som inte ens orkade bry mig om den där trippeln, får dig att lyssna på denna. För tycker du att "Mule Variations" var en underbar skiva så finns alla chanser att du kan ta till dig denna. Vad du än tyckt om vissa skivor däremellan.

Då får det bli ett inköp! :-)

[Elston]

Jag tycker också att Mule Variations var en underbar skiva, sedan har det blivit lite väl mycket Tom Waits över det hela på efterföljande skivor, om man kan säga så. Men senaste har jag nog inte hört!

Då hoppas jag att jag, som verkligen inte bugat inför varje ny Waits-skiva, och som inte ens orkade bry mig om den där trippeln, får dig att lyssna på denna. För tycker du att "Mule Variations" var en underbar skiva så finns alla chanser att du kan ta till dig denna. Vad du än tyckt om vissa skivor däremellan.

Då får det bli ett inköp! :-)

Bra!
Och köp då "Deluxe"-varianten! För du vill absolut inte missa "She stole the blush", den alldeles underbara "Tell me" (Åh , jag ryser ...) och den avslutande, märkliga "After you die".

[Humlan]

LP plus CD 

[M:o Nightmare]

Och nu har det varit tyst här om skivan i ytterligare åtta månader. Om Tom Waits nya platta? Varför? Och varför har jag inte heller lyssnat på så länge?

Det är just detta som dilemmat för mig också vad gäller Tom Waits plattor. När jag hörde Rod Stewart med 'Tom Trauberts Blues' på radio stannade jag i stort sett bilen på motorvägen för att lyssna, köpte singeln dagen därpå och lyssnade den sönder och samman. Jag är lycklig ägare till en handfull Waits-plattor men lyssnar nästan aldrig på dem. Han kanske inte är så bra som man tror helt enkelt.....eller?...

[Hibbitt]

(Yyyyii... Älskar min Rod Stewart så som hans skivor lät på 70-talet men hans mer nutida Waitstolkningar är lite långt därifrån - habilat lyssningsbara jovisst.)

Bad As Me kan mycket väl vara den bästa Waitsaren sen Rain Dogs bannemej.
Men ändå...
Den där primalbluesen och skrotupplagspolkan som dominerat Waits de senaste 30 åren innehåller inte alls samma värme som fanns på allt upp till och med One from the Heart och Swordfishtrombones.

Shiver Me Timbers
I Hope That I Don't Fall in Love With You
I Never Talk to Strangers
Burma Shave
Muriel
Broken Bicycles
This One's from the Heart
Johnsburg, Illinois
Old Boyfriends
Rubys Arms
On the Nickel
Blue Valentines
Shore Leave
In the Neighborhood
Osv...
...aaah! 

[M:o Nightmare]

(Yyyyii... Älskar min Rod Stewart så som hans skivor lät på 70-talet men hans mer nutida Waitstolkningar är lite långt därifrån - habilat lyssningsbara jovisst.)

Bad As Me kan mycket väl vara den bästa Waitsaren sen Rain Dogs bannemej.
Men ändå...
Den där primalbluesen och skrotupplagspolkan som dominerat Waits de senaste 30 åren innehåller inte alls samma värme som fanns på allt upp till och med One from the Heart och Swordfishtrombones.

Shiver Me Timbers
I Hope That I Don't Fall in Love With You
I Never Talk to Strangers
Burma Shave
Muriel
Broken Bicycles
This One's from the Heart
Johnsburg, Illinois
Old Boyfriends
Rubys Arms
On the Nickel
Blue Valentines
Shore Leave
In the Neighborhood
Osv...
...aaah! 

Jag har nog bara hört Stewart tolka Tom Trauberts Blues från Waits katalog och den torde vara från början på 90-talet...där låter han fantastisk....

[Elston]

(Yyyyii... Älskar min Rod Stewart så som hans skivor lät på 70-talet men hans mer nutida Waitstolkningar är lite långt därifrån - habilat lyssningsbara jovisst.)

Bad As Me kan mycket väl vara den bästa Waitsaren sen Rain Dogs bannemej.
Men ändå...
Den där primalbluesen och skrotupplagspolkan som dominerat Waits de senaste 30 åren innehåller inte alls samma värme som fanns på allt upp till och med One from the Heart och Swordfishtrombones.

Shiver Me Timbers
I Hope That I Don't Fall in Love With You
I Never Talk to Strangers
Burma Shave
Muriel
Broken Bicycles
This One's from the Heart
Johnsburg, Illinois
Old Boyfriends
Rubys Arms
On the Nickel
Blue Valentines
Shore Leave
In the Neighborhood
Osv...
...aaah! 

Men Hibbitt då ... nu låter du som de som tycker att Bob är väl okay, men som han var i mitten på sextiotalet är han ju inte ...

När jag lyssnar på "Bad to me" lyssnar jag på "Bad to me", och tänker inte på tidigare Waits-skivor. När jag lyssnar på tidigare skivor lyssnar jag på dem. Ska det vara så svårt???

[Hibbitt]

(Yyyyii... Älskar min Rod Stewart så som hans skivor lät på 70-talet men hans mer nutida Waitstolkningar är lite långt därifrån - habilat lyssningsbara jovisst.)

Bad As Me kan mycket väl vara den bästa Waitsaren sen Rain Dogs bannemej.
Men ändå...
Den där primalbluesen och skrotupplagspolkan som dominerat Waits de senaste 30 åren innehåller inte alls samma värme som fanns på allt upp till och med One from the Heart och Swordfishtrombones.

Shiver Me Timbers
I Hope That I Don't Fall in Love With You
I Never Talk to Strangers
Burma Shave
Muriel
Broken Bicycles
This One's from the Heart
Johnsburg, Illinois
Old Boyfriends
Rubys Arms
On the Nickel
Blue Valentines
Shore Leave
In the Neighborhood
Osv...
...aaah! 

Men Hibbitt då ... nu låter du som de som tycker att Bob är väl okay, men som han var i mitten på sextiotalet är han ju inte ...

När jag lyssnar på "Bad to me" lyssnar jag på "Bad to me", och tänker inte på tidigare Waits-skivor. När jag lyssnar på tidigare skivor lyssnar jag på dem. Ska det vara så svårt???

Nämennämen...
Ja det ska tydligen vara så svårt - eller inte alls svårt. 
Jag skrev Bad As Me: bästa sen Rain Dogs - där jag tyckte det började gå utför med kvaliteten i sångerna.
Du skrev Bad As Me: bästa sen Mule Variations - vilket väl bör betyda att du i ett sånt tänk åtminstone jämför kvaliten på Bad As Me med Alice, Blood Money, Real Gone, Orphans: Brawlers, Bawlers & Bastards och Glitter And Doom.
Och kanske också kvaliten på 99:an Mule Variations med tidigare 90-tals-Waitsare.
Ser inte skillnaden.
Tror att varje åsikt kring varje skiva, konsert, film, bok beror på och bottnar i vad man tyckt om andra skivor, konserter, filmer, böcker.

[Elston]

Visst. Jag skrev, och tycker, att "Bad as me" är den bästa sen "Mule Variations". Eftersom jag inte gillat det som kommit däremellan.

Men, du skrev:

"Bad As Me" kan mycket väl vara den bästa Waitsaren sen Rain Dogs bannemej.
Men ändå...
Den där primalbluesen och skrotupplagspolkan som dominerat Waits de senaste 30 åren innehåller inte alls samma värme som fanns på allt upp till och med One from the Heart och Swordfishtrombones."

Hos mig finns inget "Men ändå...", och inget om att här saknas nån sorts värme som funnits tidigare. För mig är "Bad as me" en härlig skiva, och inte någonstans sämre än det som kommit tidigare.
Där är den avgörande skillnaden mellan dig och mig.

[Hibbitt]

/.../ För mig är "Bad as me" en härlig skiva, och inte någonstans sämre än det som kommit tidigare.
Där är den avgörande skillnaden mellan dig och mig.

Ser ändå inte riktigt den stora skillnaden.
Lite för mycket hårklyveri.
Bad As Me är bättre än en många TW-album på sistone tycker vi båda.
Sen nämner vi varsin skiva från 99 respektive 85 som kanske/kanske inte var bättre.
I det jämförande resonemanget anser vi förstås båda att skivorna 00-10 respektive 86-10 inte var lika bra som Bad As Me. Eller som Mule Variations och Rain Dogs.
Sen nämnde jag också att jag generellt tyckte skivorna innan Rain Dogs var ännu bättre. Ok det gjorde inte du.

Huruvida Bad As Me kan klå något av 70-talsalbumen (kanske/kanske inte) eller ifall enskilda låtar från Bad As Me kan slå enskilda Waits-låtar från 70-talet (givetvis) insåg jag kanske inte att vi diskuterade.
Om jag nu förstod klyveriet rätt.
Men det löser sig.
Gutår!
 

[M:o Nightmare]

Varför nämns inte 'Franks Wild Years' som är han absolut bästa platta i eran diskussion? 

[Elston]

Varför nämns inte 'Franks Wild Years' som är han absolut bästa platta i eran diskussion? 

Visst, det är en utmärkt platta. Tom har gjort massor av utmärkta plattor. Men jag ville bara säga att jag, efter en del besvikelser, är så himla glad åt "Bad as me". Det var aldrig min mening att gå igenom alla hans äldre skivor. Även om det kan vara en trevlig sysselsättning   

[AndersG]

TW medverkade på senaste Bridge School Benefit
Se mer: http://www.rollingstone.com/music/news/tom-waits-triumphs-at-bridge-school-benefit-20131028


At first it sounded like Waits has been gargling from same battery acid Bob Dylan has been using recently, but he quickly cleared up and demonstrated surprising range, from his signature growl on the Rain Dogs classic "Singapore" to a gentle rasp on "Lucky Day" to the aching plea of "Tom Traubert's Blues." The latter song was particularly devastating, bringing the entire crowd to a hushed silence.

Waits also showed why nobody tops him when it comes to stage banter. "I volunteered to come here," he said midway through his set. "Long story. Back in the 1970s I borrowed a lot of money from Neil. For me, it was the days of long hair and short money. He loaned it to me so I could start a restaurant. I lost a lot of money on that restaurant. Let me rephrase that, I lost a lot of Neil's money. And you don't wanna see Neil mad. Anyway, it was a small, little restaurant, sort of a specialized place. We were gonna have eel and donuts and fish scales, just fish scales, sauteed and all gluten free. But it went under, so Neil said, 'Listen, you owe me a lot of money, so I have three ideas for you: Jail time or you can come work in my yard, or you can do the Bridge School.'"

[Hoho]

som jag kanske sagt förut - bad as me känns ibland för mig som en best-of-platta, medan t ex real gone (som är en storfavorit, i klass med alice) var mer en, ljudmässigt sätt, temaplatta. Bad as me hade vart riktigt kanon om min favoritlåt after you die inkluderats - den hade berikat plattan en hel del, tell me också, liksom bobs infidels hade berikats av en namne.
 

[gerbos]

som jag kanske sagt förut - bad as me känns ibland för mig som en best-of-platta, medan t ex real gone (som är en storfavorit, i klass med alice) var mer en, ljudmässigt sätt, temaplatta. Bad as me hade vart riktigt kanon om min favoritlåt after you die inkluderats - den hade berikat plattan en hel del, tell me också, liksom bobs infidels hade berikats av en namne.
 

Håller med! Kan dessutom känna att bad as me på något sätt kanske har starkare låtmaterial än real gone och alice. Men det finns något hos de två sistnämnda plattorna och då framförallt real gone, som rör mig på ett annat sätt. De plattorna kanske inte har lika genomarbetade låtar, men de har en förmåga att berö mig som få andra plattor har.