Okej Joakim
"Promenerade till Åke, han var redo. Åkte med hans föräldrar till flygplatsen. Viss nervositet infann sig när det visade sig att utfarterna från söder var spärrade pga jakt på skjutglad rumän. Kom dock loss och var på Arlanda i god tid".
Ja, så börjar min dagbok från den resan. Och det var då jag och min vän Åke myntade uttrycket "Ursut-tid". Alltså att alltid vara ute i god tid, du vet aldrig när någon skjutglad rumän sinkar dig på väg till Arlanda
Första kvällen var vi på Carnegie Deli, känd från Kinky Friedmans böcker, där jag åt en sedvanligt gigantisk pastrami sandwich.
Dag två drack jag vad jag i dagboken beskrev som "den största och torraste martini man kan tänka sig" på Costa Azzurra på Mulberry Street, ett hak som tydligen ännu finns kvar. Åt även god pasta där denna söndag den 8 oktober 1989.
Maten följdes av fler öl på The Derby på McDougal Street och en till på The Kettle of Fish.
Sen lullade vi upp till Åkes kompis Mitch, där vi fick se det nyligen visade TV-programmet där Bob spelade flöjt med Peter Himmelman på Chabad.
Jösses, vilken start på vistelsen
På måndagen uppsökte vi Trotskys muralmålning, den som är på omslaget av "Oh mercy", och lät fotografera oss där.
Sen blev det köp av stetsonhatt och massor av skivaffärer, och sen mat (dumplings och apelsinanka) på Hwa Yuan Szechuan på 40 E.Broadway, en restaurang som tyvärr inte finns kvar.
På måndagen åt vi på ett ställe som hette Tortilla Flats och sen var det konsert. Såg visst även förbandet, som hette Treat Her Right.
Efter konserten samlades vi på närbelägna Dublin House
http://www.dublinhousenyc.com/ där öl i pitchers beställdes och tömdes i rask takt
På onsdagen åt vi på Pongsri Thai
http://www.pongsri.net/home.html, ett av favorithaken under vår vistelse. På kvällen konsert och Dublin House.
På torsdagen åkte vi till World TradeCenter, och faktiskt gick jag ut på takterrasen, trots min höjdskräck. Nåja, nu har jag i alla fall varit där ...
Sal Anthonys var middagshaket på fredagen, då i sällskap av John Bauldie, Clinton Heylin, Glen Dundas, Steve Keene m fl. God kyckling med massor av vitlök, enligt dagboken
Och sen avslutades ju denna kvälls konsert med att Bob klev ut i publiken och försvann genom en sidodörr
Sådär. Mycket kort sammanfattning av mitt första New York-besök.
Hoppas du får det lika bra, Joakim