Nic Jones - Penguin Eggs
Det har sällan gått länge mellan de gånger jag spelat denna enormt fina brittiska folkskiva de senaste åren. Dylan verkar också ha funnit en del att gilla här. 1992, 12 år att skivan efter att skivan släpptes, spelade Dylan in sin version av skivans öpppningsspår, Canadee-I-O, i en version som verkade högst inspirerad av Jones arrangemang. Samma år framförde han skivans sista låt, Farewell To The Gold, live.
Nic Jones skadades svårt i en bilolycka något år efter släppet av denna skiva och tvingades dra sig tillbaka från sin musikkarriär, även om han gjort vissa comebackförsök på senare år.