På hög volym- Muddy Waters Electric Mud, After the Rain och vargens This is Howlin Wolfs New Album. He Doesn't Like It. He Didn't LIke His Elecric Guitar At First Either.
Puristerna tyckte inte om dom heller. Men jävlar vad det skramlar på bra
Helt rätt, Wolf är ju verkligen en urkraft, inte så polerad som Muddy men en gigant inom bluesen. Jag är helsåld på honom och de inspelningar han gjorde dels innan han kom till Chicago och vad han spelade in på 2120 South Michigan Avenue.
Jag instämmer förstås helt, men frågan är om "The Howlin' Wolf Album", som är den skiva 2gruv talar om, verkligen visar honom från någon av hans bättre sidor. För min egen del måste jag nog säga att svaret är nej. Det gäller också den andra skiva 2gruv talar om, Muddy Waters "Electric Mud". De är inte dåliga, men de har som jag ser det åldrats mycket sämre än dessa artisters andra inspelningar. Troligen hjälper det uppskattningen om man var med vid den tid då dessa skivor gjordes.
Du har en poäng, både Muddy's och Wolfs skivor gjordes ju för att hänga med på popmarknaden och den framför allt vita köpstarka kategorin. Frågar du artisterna så var det "dogshit" som producerades i studion vid dessa inspelningar. Både Muddy och Wolf hade tappat marknadsandelar och något behövdes göras. Marshall Chess fick härja fritt i studion med pop/rock influenser och detta blev resultatet.
Tja Muddy gick ju in i studion med Pete Cosey, Phil Upchurch, Satterfield ett år efter Electric Mud och kom ut med After the Rain så hur missnöjd som helst kan han inte ha varit, han drog ju dit med gamla medmusiker och tog med sig gitarren och gick lead på några låtar. Sen sålde ju i alla fall Electric Mud rätt bra vad jag förstår
Men det är klart, det är allmänt avskydda skivor, Sell Outs och sånt. Men vargens och Muddys blues i ohelig mix med psykedelia, fuzz och wahwah är för mig i nivå med det bästa de gjort. Chucken, inte Berry utan D har oxå pratat om den betydelse dessa skivor hade för honom och eftersom vi är generationskamrater D och jag så kanske det är en åldersthing. Men det kan också handla om att när Cosey fått släppa loss som han gör här, och ett par år senare i Agartha-bandet så vetefan om det finns nån gitarrist jag håller högre
Och jag tycker nog att skivorna har åldrats väl, nåt som verkligen inte all psykedelika från 68 69 gjort. Jag är osäker på om dom givits ut på cd, möjligen i Japan så det är väl inte helt lätt att gå till källan och avgöra men man kan säkert spotta dom på nån nättjänst
Å för perspektivets skull så älskar jag Black Gladiator oxå...
