Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Hibbitt

Sidor: [1] 2 3 ... 9
1
Dylan / Dylan intervjuar Elton
« skrivet: 15 oktober, 2019, 06:57:26 »
Guardian låter olika kändisar ställa varsin fråga till kändisen Elton John:

"In the song Tiny Dancer, did you work your way up to the cathartic chorus gradually, spontaneously, or did you have it thought out from the start?"
/Bob Dylan, singer-songwriter

This is a very good question. Tiny Dancer has a really long lyric, a very cinematic, California-in-the-early-70s lyric, so it had two verses and a middle eight before it even gets to the chorus, and it lent itself to a long buildup. The middle eight sets it up well, then it slows down for a moment – “when I say softly, slowly…” That line suggested a big chorus. I don’t remember much about writing it, but I do remember trying to make it sound as Californian as possible. Writing a song like that’s a bit like having a wank, really. You want the climax to be good, but you don’t want it to be over too quickly – you want to work your way up to it. Bernie’s lyric took such a long time to get to the chorus, I thought, “Fuck, the chorus had better be something special when it finally arrives.” And it’s “here I come is a very good question. Tiny Dancer has a really long lyric, a very cinematic, California-in-the-early-70s lyric, so it had two verses and a middle eight before it even gets to the chorus, and it lent itself to a long buildup. The middle eight sets it up well, then it slows down for a moment – “when I say softly, slowly…” That line suggested a big chorus. I don’t remember much about writing it, but I do remember trying to make it sound as Californian as possible. Writing a song like that’s a bit like having a wank, really. You want the climax to be good, but you don’t want it to be over too quickly – you want to work your way up to it. Bernie’s lyric took such a long time to get to the chorus, I thought, “Fuck, the chorus had better be something special when it finally arrives.” And it’s “here I come”, literally.

2
Andra artister / Hank Wangford
« skrivet: 27 juni, 2019, 15:41:55 »
Äntligen Half Moon, Putney! Måste bara berätta om i söndags just innan det var dags att åka hem.
   De finns överallt och de finns inte minst i London, de där klassiska ställena man bara vill se någon på, någonting. Legendariska lokaler med så mycket patina och kulturhistoria att lokalen gärna överglänser artisten. Puben Half Moon i Putney på sydsidan av Themsen har kört livemusik varje kväll sedan 1963. Alla gånger jag varit i London och aldrig hunnit med att hamna på Half Moon. Många andra har hamnat här för listan på namn som stått på den lilla scenen framför hundra personer är sjukt imponerande: Kate Bush, Roy Harper, John Martyn, Mott the Hoople, the Who, Rolling Stones, Fairport Convention, Elvis Costello, Van Morrison, Small Faces, John Otway, Morrissey, Yardbirds och tusentals okända och kända namn till.
   Affischen med gubbe i cowboyhatt och snitsig mustaschhistoria: ”Sunday Lunchtime! Hank Wangford & the Lost Cowboys. £10. Special lunchtime show! County musics King of pain! As seen on the two ground breaking television series ‘Big big country’ och ‘The A to Z of C&W’.”
   Saknas liksom bara ett “don’t you dare miss it!”
   Wangford (egentligen Sam Hutt) är född under brinnande världskrig 1940 dvs närmare 80 år nu dvs in his forties då han spelade med Billy Bragg och mot Thatcher. Han är författare, tv-presentatör, läkare, president för Nude Mountaineering Society och med den bästa glipan mellan framtänderna sedan Alex Harvey. Söndageftermiddagen till ära bär han en t-shirt med texten ’sorry boys, i’m a lesbian’.
   Sexmannabandet The Lost Cowboys är suveränt med extra guldstjärna på BJ Cole på pedal steel och Martin Belmont på elgitarr. Cole har spelat med alla – Elton, Daltrey, Ayers, Edmunds, Plant, Uriah Heep, Cat Stevens, Roy Harper, Björk, First Aid Kit, T Rex, ja alla. Belmont är från Graham Parkers the Rumour och har också spelat med Lowe, Costello, Carrack och Cash.
   Det är en underbar liten show de kör. Två set, långa mellansnack på en flott balansgång mellan countrypatetisk självironi och rakryggad ärlighet inför konstformen. Hur ordet misery är så viktigt men samtidigt betyder så mycket mer än misery. Hur skuld, skam och diskbänksrealism är behjärtansvärda nödvändigheter. Hur det var att växa upp som tonåring under 50-talets kalla krig hos aktivt ultrakommunistiska föräldrar, hur spelet med dubbla identiteter blev en grej redan då. ”I skolan sa de att USA är snälla och kämpade för folket mot de människoätande kommunisterna, och hemma sa mamma och pappa tvärtom att USA var den stora fienden som till varje pris måste bekämpas.” Det gällde att veta vem man var, och var någonstans man var den man låtsades vara. Och så blir det allsång med Stalinhyllningen Uncle Joe, you’re so kind, som förstås inte är en hyllning alls men ändå något sorts tvetydigt barndomsnostalgiskt utifrån ett pastellbleknat 50-tal med Stalins porträtt på väggen.
   Och så om the country waltz som den mest härligt miserabla formen av all country, ja Wangfords förra dubbelcd Save Me the Waltz var enkom countryvalser.
   Lustig monolog om brutna förhållanden också inför en cover, om hur man countryestetiskt måste hålla sig till att gråta i öl och bli lämnad och vara miserabel. ”Men! Denna text har en TWIST och det är så man ska känna – också. Bättre än medicin jag lovar, jag är läkare: And don’t be too quick to pity me / Don’t salve my heart with sympathy…” och här spärrar Hank upp ögonen, spänner dem i oss, och fortsätter med ”…Because I will be allright in a little while / But YOU’LL BE PERMANENTLY LONELY.”
   Jepp så är det. Willie Nelson said that.
   De egna låtarna är nog så bra. Intelligent country, kvalitet och distans, variation och tradition, allvar och humor och med klassiska stämmor från Anna Spanner Robinson.
   Så vass gubbe. Att det var ett besök av Gram Parsons som gjorde att han satsade på country gör inte saken sämre. (Herregud han där framme har pratat med Gram Parsons!) Jo Dr Hutt hängde med hippies och rockstjärnor och 1972 kom Gram med flickvän Gretchen på besök. De var i Europa för att till exempel hänga med Keith och mötena med Hutt/Wangford finns beskrivna i flera Parsonsbiografier.
   Han signerar en affisch med ”keep yodelling! Sincerely Hank” och önskar mig en safe journey tillbaka till Sweden. Sista klunken ned på min cornish ipa och så ut på Lower Richmond Road mot Putney Bridge.

3
Andra artister / Niclas Frisk
« skrivet: 08 november, 2018, 13:46:06 »
Niclas Frisk. Flott låtskrivare, cool look, underbar gitarrist. Verkar vara en sympatisk fyr också.
Spelar live så sällan nuförtiden, inte minst i huvudstaden, åratal emellan.
Nu: Kväll efter kväll på Nalen i november med hehe "Frisk & Atomic Wings". 
9/11 utsåld, 17/11 utsåld, 22 några biljetter kvar, bara att hugga.^_^
Soloskivan Deeper down in Chinatown från 2011 var fin.

4
Andra artister / Pretty Things
« skrivet: 14 maj, 2018, 12:24:44 »
6 maj 2018. Kopierar in min kommentar från hemtunnelbanans facebookförströelse. Ja det var riktigt hör-och sevärt och smått galen nivå på skivförsäljning, selfietagande och signerande efteråt:

Pretty Things! Några korta månader för 54 år sedan jämnstora med Rolling Stones i samma skitiga bluesrockrhythm'n'blues. Inte min bag men S.F. Sorrow och Parachute är fina skivor utanför väskan.
55-årsturnén/avskedsturnén tog dem idag till Stockholm, inte riktigt 50.000 på Tele2 Arena men flera hundra i Slaktkyrkan.
Och deras Mick&Keith är med ännu - Phil May & Dick Taylor ojojoj. Skitbra helt enkelt.  :d2:
En ung rytmsektion i Who-klass plus gammelgubsen i toppform. Phil May ännu glimteniögat-charmig o stenhård i röstpower och trippelmarackas.

5
Andra artister / Lisa Knapp
« skrivet: 14 februari, 2018, 11:44:46 »
Är värd att hålla koll på.
 :mellow:
Whimsical British Folk.
Uråldriga traditioner.
Nyspännande och rakryggat.
 :mellow:
https://www.youtube.com/watch?v=Fe-WWMHQASg
https://www.youtube.com/watch?v=cLTL92aiOW0
https://www.youtube.com/watch?v=lttoGt6wOWQ
 :mellow:
Senaste albumet Till April Is Dead - A Garland of May är fantastiskt.

6
Andra artister / Country Heroes
« skrivet: 13 december, 2017, 19:44:46 »
Kikade också på de hyllande retrocountryjäpparna i Country Heroes när jag ändå var i Oslo. Spelade på Herr Nilsen.
Jørund Vålandsmyr frontar i två meter långa gabardinbrallor, bandet är Nudie light/Bobs band och soundet är genuin gammalcountry. Svidande steel, gitarrlicksInte dumt alls, debutplattan kom i år.
 :d2:
https://erikvalebrokk.no/norske-countryhelter-kanondebut/
 :d2:
http://rootsymusic.se/artist.asp?CArtist=9995
 :d2:

7
Andra artister / Peter Hammill / VDGG
« skrivet: 27 november, 2017, 12:49:24 »
Stockholm & Malmö i april.  :d2:
https://www.facebook.com/events/341094209687804/

8
Andra artister / Pete Doherty
« skrivet: 23 november, 2017, 09:08:42 »
Japp han lyckades ställa in igen.
Stockholmskonserterna i helgen blev lundellska varianter men jodå nya datum har redan poppat upp. Nytt försök i februari.  :d2:

9
Andra artister / Queen
« skrivet: 22 november, 2017, 19:47:19 »
Ännu senare tips - dagen efter det varit.  :d2: :rolleyes:
Queen med fake-Freddie på Friends.
Halvtaskigt ljud, maffigt ljus, fel låtar men rätt kul att se iallafall.
Nu har de en tråd också.

10
Andra artister / Sun Kil Moon
« skrivet: 20 november, 2017, 17:05:37 »
Jäklar vad fina de är! Har lyssnat mycket på de här tre sista massiva albumen:
Jesu/Sun Kil Moon (2016)
30 Seconds to the Decline of Planet Earth (2017)
Common as Light and Love Are Red Valleys of Blood (2017)


Ett smakprov?
Från min årsetta 2016 Jesu/Sun Kil Moon.
Låten Fragile. Den är så sjukt fin så den får ni här. Dagboksblad runt Chris Squire, barndomsminnen som skivnörd, vänner som dör, italiensk film, en shoppande flickvän och allt annat:
https://m.youtube.com/watch?v=xaKdI7v8XxU&vidve=5727&autoplay=1

Kan höras på Södra Teatern för stockholmare i kväll.  :mellow:
Sorry för dålig framförhållning på tipsen.


11
Andra artister / Cordovas
« skrivet: 03 oktober, 2017, 07:46:12 »
"Ett kärt återseende med detta gäng från Rootsy. Senast dom var här hänförde oss totalt. Superproffs och ödmjuka, samtidigt som det levereras med fullkomligt skamlös säkerhet från alla musikanter. Det var som man höll andan inför varje låt. Cordovas bjuder på en världsklassblandning av The Band, CSN&Y, det bästa från Laurel Canyon samt en dos Grateful Dead. De spelar fantastiskt, rootsigt och svänget och stämsången sitter där den skall. Det här vill du inte missa om du gillar stilen."

Mm riktigt imponerande gäng, knockade Akkurat i mars och nu är de här igen med bautamegaskandinavisk turné:

OCT 3 TUE
Kapellet
Norrtälje, Sweden

OCT 4 WED
Plan B
Tranås, Sweden

OCT 5 THU
Siste Reis
Halden, Norway

OCT 6 FRI
Tryckhallen
Falkenberg, Sweden

OCT 7 SAT
Folk å Rock
Malmo, Sweden

OCT 8 SUN
Emmas Lada
Eksjo, Sweden

OCT 10 TUE
Hotell Hulingen
Hultsfred, Sweden

OCT 11 WED
Kulturakademien
Motala, Sweden

OCT 12 THU
Aveny
Sundsvall, Sweden

OCT 13 FRI
Droskan
Umea, Sweden

OCT 14 SAT
Bjurfors Hotell & Konferens
Avesta, Sweden

OCT 16 MON
Ankaret
Nynäshamn, Sweden

OCT 17 TUE
Intiman
Vasteras, Sweden

OCT 18 WED
East West
Orebro, Sweden

OCT 19 THU
Goon Bar
Oslo, Norway

OCT 20 FRI
Blues Club
Odda, Norway

OCT 21 SAT
Fjordblues Fest
Eidfjord, Norway

OCT 22 SUN
Anemoen Gård
Ringebu, Norway

OCT 24 TUE
Moskus
Trondheim, Norway

OCT 25 WED
Captain Cook
Östersund, Sweden

OCT 26 THU
TBA
Uppsala, Sweden

OCT 27 FRI
Mastis
Kristinehamn, Sweden

OCT 28 SAT
Värnamo Bluesförening
Varnamo, Sweden

 :d2:

12
Andra artister / Luna
« skrivet: 21 september, 2017, 17:20:20 »
Är jag blind? Eller har inte Luna sitt ämne?
J?
U?
Hursom lyssnade jag på dem ffg idag och det lät ju typ skitbra!
Mycket Teenage Fanclub, Wikco, War on Drugs, Televisions vita album, snäll-Velvet etc.
Men det är ju typ braish så jag är för.
 :d2:

13
Andra artister / Steely Dan
« skrivet: 08 september, 2017, 13:49:07 »
Fantastiskt band.
Eller duo som det nära på var i praktiken.
Trist sätt att starta en tråd, men Walter Becker-halvan dog nu i veckan.
Dan Backman - stort fan av bandet - skriver i SvD:
https://www.svd.se/walter-becker-var-pa-jakt-efter-den-perfekta-plattan

14
Setlistor / Mobile 16/11 2016
« skrivet: 16 november, 2016, 16:20:26 »
Kan det möjligtvis bli en första Stuck Inside Of Mobile With The Memphis Blues Again på sex år i kväll?  :mellow:

15
Andra artister / Television
« skrivet: 04 juli, 2016, 16:53:27 »
Television tror jag inte hade nån egen tråd här.
Det kan de få ha.
Richard Lloyd live om en kvart på Capitol i Sthlm. :d2:

Sidor: [1] 2 3 ... 9