Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - gerbos

Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 22
31
Dylan / SV: The 1995 Project
« skrivet: 14 juli, 2017, 18:15:34 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.
Makalöst engagerande! Tack för att vi får ta del av detta! Jag älskar dessa ögonblicksbilder av människor och situationer, gärna tagna ur sitt sammanhang. Ofta är dessa bättre skildringar av något än en lång bakgrundshistoria (som jag själv har för ovana att fastna i). Jag som läsare vet egentligen ingenting om din bror. I alla fall inte om historia och bakgrund. Men ändå känner jag verkligen starkt för honom nu, ja bryr mig och funderar över honom. Skulle vilja ha en hel bok i stil med din 1995-genomgång. Du går ut för att göra en sak, men låter blicken vandra och upptäcker helt plötsligt en annan sak som är värd att fundera över, tills du kommer tillbaka till vad du från början skulle göra och väver ihop det med de olika sidospåren. Detta skulle bli en fenomenal bok tror jag.

Tack Gerbos! Ska försöka få ihop en bok så småning. Men snart är det fokus på konsert nummer 100. Funderar på att göra något annorlunda. Återkommer!
Jag följer med spänning  :d2:

32
Dylan / SV: The 1995 Project
« skrivet: 14 juli, 2017, 12:36:17 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.
Makalöst engagerande! Tack för att vi får ta del av detta! Jag älskar dessa ögonblicksbilder av människor och situationer, gärna tagna ur sitt sammanhang. Ofta är dessa bättre skildringar av något än en lång bakgrundshistoria (som jag själv har för ovana att fastna i). Jag som läsare vet egentligen ingenting om din bror. I alla fall inte om historia och bakgrund. Men ändå känner jag verkligen starkt för honom nu, ja bryr mig och funderar över honom. Skulle vilja ha en hel bok i stil med din 1995-genomgång. Du går ut för att göra en sak, men låter blicken vandra och upptäcker helt plötsligt en annan sak som är värd att fundera över, tills du kommer tillbaka till vad du från början skulle göra och väver ihop det med de olika sidospåren. Detta skulle bli en fenomenal bok tror jag.

33
Andra artister / SV: John Holm - When I'm 65
« skrivet: 14 juli, 2017, 12:10:42 »
John Holm med musiker och gäster:mellow:
Kan bli högintressant med kanske visst återskapande av den underbara gitarrväven som präglar Sordin?
Lasse i Parkens traditionella visdagar i augusti ser fina ut.
Förutom Holm; Rönnblom med band förstås men mycket ser välsmakande ut i trevlig miljö.
Om vädret är trevligt.  :rolleyes:

Onsdag 9 augusti
John Holm, Trio med gäster + David Tallroth solo. 
Torsdag 10 augusti
Toni Holgersson + Maria Blom band.
Fredag 11 augusti
Anders F Rönnblom Band + Py Bäckman och Janne Bark.
Lördag 12 augusti
Lars Demian & David Tallroth + Tompa Eken/Bengtsson.
Just det! Jag behövde söka semester ja. Galet bra line-up, vill egentligen gå alla dagar men det lär jag inte kunna  :angry: Jag får väl prioritera John Holm helt enkelt.

Om jag fattade saken rätt så är dock Tompa och Bengtsson avbokade på lördagen. Vet att det var en del tjafs. Deras duo har hetat Dödaknarkarna sen 1980-talet, men det gick tydligen inte för sig att spela under det namnet. Sen fattade jag det som att det inte räckte för Lasse i parken att de spelar under sina riktiga namn. Så om jag inte missuppfattat saken helt ska de inte spela alls. Om det stämmer kan jag tycka att det är lite fånigt. Ett namn som Dödsknarkarna kan väl knappast vara jätteprovokativt 2017? Precis som att gamla akustiska punkdängor som Ultrakåken knappast lär orsaka ett ramaskri. Att låtarna inte är några mästerverk är väl det enda relevanta argumentet till att inte boka duon, men nu tycks det ha handlat om andra saker. Jaja, det blev en lång kommentar om något ganska oviktigt, har bara lite svårt att förstå resonemanget.

34
Andra artister / SV: Bryan Ferry till Sverige
« skrivet: 19 juni, 2017, 12:24:10 »
Det var bra. Och som en annan medlem här på forumet sa: "Skönt med bara en Dylanhissmusiklåt". :d1:
Haha  ^_^ Live var den dock ingen hissmusik utan överraskande bra.

På pappret var det här en konsert helt i min smak och på bootleg skulle det nog också vara det. Men där på plats var det som om något saknades. Funderade lite efter att jag kommit hem över varför mitt intryck var så splittrat, för å ena sidan var det ett bra framförande av en bra setlista, å andra sidan kunde jag aldrig känna konserten, utan enbart tycka kring den. Jag kom fram till att jag saknade en nerv och spontanitet som skulle ha lyft upplevelsen på plats. Det kändes helt enkelt lite för "tryggt". Men rent musikaliskt var det mycket bra. Dessutom gillade jag verkligen att han spelade så mycket Roxy Music.

35
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 09 februari, 2017, 19:50:25 »
Verkligen och en fantastisk lyssnare kändes det som. Han känns lyhörd mot världen. Ett intryck som jag också alltid fått av hans texter.

36
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 08 februari, 2017, 10:22:33 »
Härligt Viktor! Och jag vet att det var bra. Jag såg spelningen live på Facebook 😎
Fick du prata nåt med Magnus?
Jaha, så den streamades live? Det fattade jag aldrig. Visste bara att de hade med en kille som filmade spelningen. Kul!!

Jodå jag fick en pratstund med Magnus.

37
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 07 februari, 2017, 21:50:31 »
Så makalöst bra. Hittar knappt ord! De öppnade med För dom vi skickar tillbaks. Bara en sån sak...

38
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 07 februari, 2017, 18:05:14 »
Lyllo ni som ska dit!!!   :d5:  :d5:  :d5:
Soundchecket lät mycket bra. Det här kommer bli stort!

39
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 07 februari, 2017, 11:22:17 »
Ikväll är det dags! Efterfesten, Ulfson Normal och Bernadotte spelar på Kafé 44 i Stockholm. Start ca. 19.00.

40
Dylan / SV: Triplicate
« skrivet: 04 februari, 2017, 22:12:09 »
Jag vett inte riktigt men man kan ge låtarna en chans innan man dömmer ut dom.
Helt rätt. Men personligen har jag fått nog av dessa standards. Jag tycker mycket om de två föregående och har spelat båda ganska frekvent.
Den här gången orkar jag inte uppbåda någon entusiasm. Har fått nog. Jag har lyssnat på låten som är släppt nu (I Could Have Told You) och ja, vad ska jag säga? Same same... (gäsp). Men Bob har förtjänat ihop till en hel del "poetic license"  ^_^ och frihet att göra vad som "faller honom in". Jag är med honom helt och hållet där.
Och kommer att köpa Triplicate, lyssna igenom en gång, ställa upp den i hyllan att samla damm och tålmodigt invänta nästa Bootleg Series och en ny platta med hans egna nyskrivna standards.  :mellow: :d5:
Precis så känner jag också! Eller nästan i alla fall. Jag tänker faktiskt inte köpa Triplicate när den släpps (kan dock hända att jag gör det i framtiden). Köpte inte heller Fallen Angels, även fast jag lyssnat på den och gillar den. Men för mig måste skivköpande styras av entusiasm. Jag måste längta efter en skiva och fantisera över hur den låter, för att sedan nästan ha en rituell första lyssning samma dag som plattan släpps. Men den känslan infann sig inte vid förra släppet, så jag stod över. Jag känner den inte nu heller, så då avstår jag igen.

Det tragiska är att jag inte känner den här överväldigande entusiasmen för live-Dylan heller. Han är ju suverän som han är nu, men det är som att jag hör det men inte kan känna det. Därför försökte jag inte ens få tag på biljetter till kommande spelningar, så får jag se om tanken på att missa honom kan få entusiasmen att återvända.

41
Andra artister / SV: Valerie June
« skrivet: 10 januari, 2017, 15:59:20 »
Och en till ny låt här + video: http://vevo.ly/ONVYwg

 :d5:
Oj, tack! Den här låten måste jag höra så fort jag får tid!  :d2:

42
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 02 januari, 2017, 11:44:48 »
Intressant! Bara att få höra Stjärna i huvudet måste göra hela kvällen till en höjdare. Sitter och försöker luska ut hur man bär sig åt för att få se filmen, men utan framgång. Jaja, det löser sig nog.

43
Andra artister / SV: Magnus Johansson
« skrivet: 01 januari, 2017, 15:26:17 »
Trist att du inte kan komma! Är dock avundsjuk på att du fick se filmvisningen som jag inte hade någon möjlighet att gå på. Hur var filmen och framträdandet?

44
Dylan / SV: Dylan i 2016 års nyordslista
« skrivet: 01 januari, 2017, 15:08:10 »
Det är ett något problematiskt begrepp. När jag ser hur "Dylanman" används i artiklar så får jag intrycket av att begreppet är en utveckling av det som Valerie Solanas kallar för "stor konst". Enkelt sammanfattat brukar "stor konst" vara kultur som är väl ansedd inom etablissemanget och ofta produceras av exentriska vita (och ofta "missförstådda") män. Det jag tror att Solanas menade var nog främst att kultur som produceras av en viss typ av personer tenderar att få en annan status än annan kultur. Det blir nästan som att den gruppen av kulturutövare definierar vad kultur är.

Men betyder det att Dylan sysslar med detta? Och i så fall, är alla vi män som uppskattar Dylans "stora konst" så kallade Dylanmän? Ja Dylan kan definieras som en exentrisk man. Men här uppstår någon form av "guilt per association". Normerna för, den av etablissemanget uppskattade kulturen, ser ut som så att Dylan och hans konst passar in i den kategorin. I stort sett alla Nobelpristagare i litteratur gör det. Men det betyder inte att Dylans konst skulle vara patriarkal, sexistiskt, eller dålig. Dylan är Dylan, om han sen hamnar i den ena eller den andra kategorin så är det knappast hans fel. Detsamma gäller alla oss som älskar Dylans konst. Har vi satt honom på en piedestal för att vi är exentriska män som vill hylla etablissemangets manliga finkultur? Om vi har det, ja då är nog "Dylanman" en bra benämning på oss. Men av alla de Dylanälskande män jag träffat känns den beskrivningen sällan rättvisande.

En Dylanman för mig är något annat. För mig är det män som aldrig riktigt kunnat bli karlakarlar. Det är vi män som inte definierar oss som hen, men samtidigt är vi väl medvetna om att vi blev sist valda på gympan. Vi har aldrig sett något självändamål i att lyfta tyngst i bänkpress och vi är allmänt missnöjda med snäva normer (oavsett om det handlar om kön, kultur, eller politik). Vi letar efter andra begrepp och kategorier än de mest normativa och vi hittade dem hos Dylan. Därför är vi så insnöade på Dylan och hans konst. Sen är jag medveten om att det här perspektivet knappast omfattar alla. Men det är vad en Dylanman alltid har varit för mig.

45
Dylan / SV: Nobelpriset i litteratur 2016 tilldelas Bob Dylan, ja det är sant
« skrivet: 11 december, 2016, 18:57:27 »
Kan för övrigt tillägga att Horace Engdahl imponerade stort på mig. Har nog aldrig varit så enig med honom om något tidigare. Har nog nästan inte alls varit enig med honom om någonting tidigare.

När jag exempelvis för några år sedan läste en Yeatsbok där Horace Engdahl skrivit förordet så kände jag att han är exkluderande i sin litteratursyn. Då var det snack om allt jag som läsare behövde känna till för att förstå Yeats. Jag hade inte läst 1/10 av all den referenslitteratur som Engdahl droppade. Men jag kunde fortfarande ha en upplevelse av Yeats ord och dikter. Är det en sämre upplevelse av dikten än Engdahls? Jag kan förstå poängen med att genom att känna till en poets referenser så kan ens egna intryck få ett nytt djup. Men jag har alltid tyckt att Engdahl känts för snobbig och snarare drivits av finkulturella snobistiska ideal än något annat.

Men efter att ha hört det talet får jag kanske backa lite (eller mycket). Att Engdahl har en kärlek till litteratur och Dylan är uppenbart när jag hör hans tal. Så visst, jag tycker att Horace kan snubbla in i finkulturell snobbism ibland, men det finns another side of Horace. Den sidan fick han verkligen visa igår.

Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 22