Författare Ämne: Nya Chronicles-tråden  (läst 37805 gånger)

Utloggad Melle99se

  • Hobo
  • *
  • Antal inlägg: 82
    • Visa profil
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #30 skrivet: 01 november, 2004, 19:42:05 »
Citera
Hamilton tar upp Chronicles i TV8 kl 22.00.
Izzy lär vara med, och Gellerfeldt.
Repris onsdag 23:00
Kan bli kul att se tre snorkiga
gubbstruttar snacka Dylan :D
Melle

Utloggad Jack Fate

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
Nya Chronicles-tråden
« Svar #31 skrivet: 02 november, 2004, 16:23:17 »
För er som har missat artikeln i DI
Dylans okända låtskatt göms i Stockholm






Höstens mest emotsedda och omtalade självbiografi är Bob Dylans Memoarer , Första delen,som kommer på svenska nästa vecka.
Vissa har väntat längre än andra på boken.
Izzy Young,innehavare av Folklore Centrum på Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stockholm,har väntat i 42 år.
Izzy Young grundade Folklore Center på MacDougal Street i Greenwich Village i New York 1957. Hans affär var en samlingspunkt för bohemer och intellektuella, poeter och musiker med intresse för amerikansk folkmusik.
Izzy Young spelade en central roll i Bob Dylans tidiga karriär. Bland annat arrangerade han Dylans första viktiga konsert som soloartist, i en mindre lokal i berömda Carnegie Hall i New York i november 1961. Det kom 53 betalande åskådare.
När Bob Dylan spelade på Globen i Stockholm i oktober förra året möttes de igen, för första gången på 30 år. "Det första han sa när han såg mig var: 'Izzy! So great to see you, jag har skrivit ett kapitel om dig i min bok', berättar Izzy Young på sin säregna blandning av svenska och amerikanska. "Du ljuger, det är inte sant, det sa du för 40 år sedan också", kontrade Izzy Young.
Och så gräver han fram ett dokument från juli 1962, skrivet i dagboksform, där det står: "...i går berättade Bob att han ägnar ett kapitel åt mig i sin nya bok och det betyder att jag måste hålla i gång min affär tills boken kommer ut." Boken hyllas i USA Nu har boken kommit ut. Och mycket riktigt, efter bara några sidor träder Izzy Young in i handlingen. Och Izzy driver fortfarande sin affär, fast numera på Södermalm i Stockholm.
För 31 år sedan övergav han Greenwich Village , amerikansk folkmusik hade blivit för kommersiell tyckte han , och flyttade till Sverige. "Han fick sista skrattet", säger Izzy Young, när han fortsätter att berätta om mötet med Bob Dylan i Globen. "Han visste ju att han verkligen hade skrivit om mig, det visste inte jag." "Nu, när jag läser boken ett år senare, så säger jag bara Wow!" Memoarer , Första delen (av tre planerade delar) fick ett mycket positivt mottagande av den amerikanska kritikerkåren.
Det är en oväntat ärlig, öppen och rättframt berättad livshistoria. Berättelsen är koncentrerad till några få tidsperioder i Bob Dylans långa karriär.
Några av de mest kontroversiella händelserna i Bob Dylans karriär berörs inte alls, som när han pluggade in gitarren 1965 och började spela elektrifierad rockmusik.
En av dem som kraftfullt fördömde honom då var Izzy Young, som anklagade Dylan för att ha sålt sig till det kommersiella musiketablissemanget.
Men det är gammalt groll. Izzy Young är påtagligt nöjd och stolt över de uppskattande orden i Dylans bok, där han bland annat utnämner Folklore Center till högborgen för amerikansk folkmusik ("citadel of American folk music"). "Bob Dylan har gjort något försonande med sitt förflutna.
Han har gjort det på ett ärligt sätt, ett fullständigt sätt, som var överraskande bra för mig", säger Izzy Young. "För mig är det också roligt att alla som har skrivit böcker om honom, där de mystifierar honom , they are making god out of him, they are full of shit!" utbrister han. "Nu måste de skriva om sina böcker, för Dylan skriver sanningen." Dylan spred skrönor Dylan började tidigt att bidra till mystifieringen av sig själv genom att sprida skrönor om sin uppväxt och om hur han kom till New York. Rent humbug som till och med dök upp på omslagstexten till hans debutalbum.
Inför Izzy Young var han mer sanningsenlig. Så här skriver Dylan: "Vad koll beträffar så förde Izzy en dagbok. Det var en sorts liggare som låg uppslagen på hans skrivbord. Han brukade fråga saker om mig, som var jag hade växt upp och hur jag blev intresserad av folkmusik, var jag upptäckte den, och så vidare. Sedan skrev han om mig i sin dagbok. Jag kunde inte förstå varför. Hans frågor var irriterande, men jag gillade honom eftersom han var vänlig mot mig, och jag försökte vara tillmötesgående och meddelsam. Jag var mycket försiktig när det gällde att tala med utomstående, men Izzy var okej och jag svarade honom rättframt." Dagboken och annat material som Izzy Young sparat från den epoken är för närvarande utlånat till Experience Music Project i Seattle, det rockmuseum som miljardären Paul Allen (han som grundade Microsoft tillsammans med Bill Gates) låtit uppföra. Där invigs den 19 november utställningen Bob Dylan's American Journey, 1956, 66 med Izzy Young som en av hedersgästerna. Utställningen ska sedan vandra runt till andra amerikanska museer.
Sång tillägnad Izzy Young Den verkliga rariteten i Izzy Youngs samling är en outgiven sång skriven av Bob Dylan, Talking Folklore Center, tillägnad och donerad till Izzy Young. Han har en överenskommelse med dottern Philomène att dela på förtjänsten, den dag de bestämmer sig för att sälja den.
Pengar har Izzy Young aldrig haft, säger han, och till skillnad mot sina gamla vänner har blivit vid sin läst. "Jag skulle ha kunnat vara vetenskapsman, läkare eller något sådant yrke. Men mitt motto var: I like folk music! Jag gick den smala vägen", säger Izzy Young.
Så försvinner han in bland alla sina böcker, flygblad och dokument och kommer ut med A beautiful mind, boken om nobelpristagaren i ekonomi, John Nash, som filmatiserades med Russel Crowe i huvudrollen och belönades med fyra Oscar. Izzy Young slår upp bildarket i boken och pekar på ett gammalt fotografi av sig själv tillsammans med John Nash. "Jag var hans kompis", förklarar han.
Izzy Young har inget yrke och har inte gjort någon karriär i egentlig mening. När DI Weekend träffar honom håller han just på att färdigställa senaste numret av sin tidning Folklore Centrums Informationsblad & Tidning, som säljs under devisen "Mer information om folkmusik finns ingen annanstans". Och så arrangerar han poesikvällar i sin lokal, säljer skivor och böcker, är engagerad i en rad samhällsfrågor, inte minst Mellanösternkonflikten.
Han föddes som Israel G Young i New York och är jude. 1982 var han med och grundade organisationen Judar för israeliskpalestinsk fred, som han också var ordförande för.
Han talar entusiastiskt om alla människor han träffat genom åren och en del kontroversiella möten. "Det är ett problem att jag har träffat Yassir Arafat. Det är många judar i Sverige som aldrig förlåtit mig för att jag träffade honom." "Jag brukar säga: 'Det var han som omfamnade mig, det var inte jag som omfamnade honom'." Bob Dylan, född Zimmerman, är också jude. "När jag träffade honom på Globen gick jag fram till honom och klappade honom med bägge händerna på kinderna, som judiska mödrar gör med barn. Det gillade inte



Dylans okända låtskatt göms i Stockholm (2)






Göran Jonsson goran.jonsson@di.se 08-736 50 24

Jag var mycket försiktig när det gällde att tala med utomstående, men Izzy var okej och jag svarade honom rättframt. "
säkerhetsvakterna", säger Izzy Young, reser sig upp och demonstrerar den judiska seden på mig.
Nyligen träffade Izzy Young USA:s förre utrikesminister Madeleine Albright, när hon besökte Sverige. "Hon var här för att tala om sin bok och för att få amerikaner utomlands att rösta på John Kerry." "När jag kom till Sverige var alla amerikaner här politiserade på något sätt. De var emot Vietnamkriget, de var desertörer, peacenicks och så vidare." "De amerikaner som jag möter nu är alla yuppies. De är inte alls politiserade. Det de är rädda för, och som också är det egentliga skälet till att att jag röstar i årets val, är internfascismen i USA, Patriot Act." Det är den lag som instiftades efter terrorattackerna den 11 september 2001 och som ger utökade befogenheter att övervaka och kontrollera amerikanska medborgare, de personliga frioch rättigheterna har beskurits av Bushadministrationen.
Spelar för Kerry Inte sedan 1960-talet har musikscenen i USA varit så politiserad som inför det här valet. Ett tjugotal artister och grupper med Bruce Springsteen, R E M och Dixie Chicks i spetsen har turnerat i delstater med många osäkra väljare under parollen "Vote for Change", till förmån för John Kerry.
Izzy Young har redan poströstat på Kerry, det är första gången han röstar i ett presidentval under sina 31 år i Sverige.
Att det blev demokraten Kerry och inte den mer radikala kandidaten Ralph Nader (oberoende) beror på tvång, säger Young, en vänsterman som inte övergivit sina ideal. Skillnaden mellan Kerrys och president George W Bush politik är hårfin, anser han, men det viktigaste är att få bort Bush. "Man måste alltid rösta på det som är det minst hemska." Fotnot: Citat av Bob Dylan är från Memoarer , Första delen (Prisma) i översättning av Mats Gellerfelt. givningen stannade vid 255 000 kronor och målningen återropades på auktionen. Porträttet av Bob Dylan har omslagsfotot från albumet Bringing it all back homefrån 1965 som förlaga. Målningen var en beställning från ett Dylanfan som betalade 700 kronor. Ola Billgren (1940, 2001) var nästab jämngammal med Bob Dylan (född 1941) och de debuterade ungefär samtidigt.


Frågan lyder som följer; Hur kramar judiska mödrar sina söner egentligen??  :rolleyes:
 
"Don't let me change my heart,
Keep me set apart
From all the plans they do pursue.
And I, I don't mind the pain
Don't mind the driving rain
I know I will sustain
'Cause I believe in you."

JANNE

  • Gäst
Nya Chronicles-tråden
« Svar #32 skrivet: 02 november, 2004, 16:52:50 »
De greppar tag i kinderna och rycker lite lätt.

Utloggad Jack Fate

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
Nya Chronicles-tråden
« Svar #33 skrivet: 04 november, 2004, 10:50:37 »
Var inne på Akademibokhandeln i gbg och där var den engelska upplagan slut. Är det nån som har koll på hur många böcker som har sålts i Sverige? Och vad e en bra försäljningssiffra?

Förövrigt tycker jag det e kul att pratar lite sport i boken. Både "korgboll" o baseball!!
"Don't let me change my heart,
Keep me set apart
From all the plans they do pursue.
And I, I don't mind the pain
Don't mind the driving rain
I know I will sustain
'Cause I believe in you."

Utloggad Björn

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 684
    • Visa profil
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #34 skrivet: 04 november, 2004, 11:47:15 »
Gjorde ett separat ämne av det här.
« Senast ändrad: 04 november, 2004, 11:48:01 av Björn »
I love Bob Dylan. Who doesn't? He tapped into some kind of vein and it keeps on keeping on. There's nobody like him. He's unique, and just… way out cool. (D Lynch)

Utloggad Öjemar

  • A Friend To The Poor
  • ***
  • Antal inlägg: 181
    • ICQ Messenger - 102913920
    • MSN Messenger - joel_ojemar@hotmail.com
    • Visa profil
    • Resedagbok backpacking.se
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #35 skrivet: 04 november, 2004, 13:08:35 »
Citera
Förövrigt tycker jag det e kul att pratar lite sport i boken. Både "korgboll" o baseball!!

håller helt med, han pratar även endel om hockey i sista kapitlet....fastnade även för bilden av gasligt tapes, gick genom köket ut på bakgården upp för brandstegen och där i rummet satt dom alltid och spelade kort när dom själva inte var där nere och spelade, foldade ofta om han inte hade par, kunde inte bluffa osv. kul om man själv sitter på expekt.com och försöker göra sig nån krona på poker  :party:

//Joel
She said I wish I could tell you all the things
that I never learned how to say.
He said thats alright babe I love you too,
but we were tangled up in blue

JANNE

  • Gäst
Nya Chronicles-tråden
« Svar #36 skrivet: 04 november, 2004, 13:30:11 »
Apropå sport så känns det inte som nån tillfällighet att han inleder boken med att beskriva mötet med gamle boxaren Jack Dempsey. Verkar vara en av favoritsporterna.

Utloggad Mingela

  • A Friend To The Poor
  • ***
  • Antal inlägg: 110
    • Visa profil
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #37 skrivet: 14 november, 2004, 14:59:24 »
Hejsan,

Jag har just själv kommit igenom boken. Jag försökte att inte läsa så mycket om den förrän jag bildat mig en egen uppfattning. Det råder visst en viss kontrovers om vem (om någon) Ray Gooch är. Kanske ni har diskuterat det redan, men jag hittade ingen sådan kommentar bland de 400 inläggen ni skrivit... Vet någon något?

Maria

Utloggad Motorpsycho

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 260
    • Visa profil
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #38 skrivet: 14 november, 2004, 16:25:24 »
Citera
Hejsan,

Jag har just själv kommit igenom boken. Jag försökte att inte läsa så mycket om den förrän jag bildat mig en egen uppfattning. Det råder visst en viss kontrovers om vem (om någon) Ray Gooch är. Kanske ni har diskuterat det redan, men jag hittade ingen sådan kommentar bland de 400 inläggen ni skrivit... Vet någon något?

Maria
Vet inte om det här sprider ljus över frågan:

http://expectingrain.com/dok/who/g/goochray.html

 :unsure: Pär
Everybody is making love
Or else expecting rain

Utloggad Öjemar

  • A Friend To The Poor
  • ***
  • Antal inlägg: 181
    • ICQ Messenger - 102913920
    • MSN Messenger - joel_ojemar@hotmail.com
    • Visa profil
    • Resedagbok backpacking.se
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #39 skrivet: 17 november, 2004, 23:13:50 »
http://www.rollingstone.com/news/story/_/i...gion=mainRegion


Citera
I heard you've written songs for a new album.

I have a bunch of them. I do.

When will you crank 'em out?

Maybe in the beginning of the year. I'm not sure where and when.

 :cheer:

Joel
 
She said I wish I could tell you all the things
that I never learned how to say.
He said thats alright babe I love you too,
but we were tangled up in blue

Pelle

  • Gäst
Nya Chronicles-tråden
« Svar #40 skrivet: 17 november, 2004, 23:31:24 »
Citera
http://www.rollingstone.com/news/story/_/i...gion=mainRegion


Citera
I heard you've written songs for a new album.

I have a bunch of them. I do.

When will you crank 'em out?

Maybe in the beginning of the year. I'm not sure where and when.

 :cheer:

Joel
Tack för den länken, Joel!
Äntligen en intervjuare som törs ställa lite roliga och vettiga frågor!

 :punk:

 

Utloggad Björn

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 684
    • Visa profil
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #41 skrivet: 17 november, 2004, 23:39:18 »
Citera
I saw you play at the Newport Folk Festival a couple of years ago. What was up with the wig and fake beard?

Is that me who you saw up there?

 :D  :D  :D  :D  :D  :D  :D  :D  :D  :D  
I love Bob Dylan. Who doesn't? He tapped into some kind of vein and it keeps on keeping on. There's nobody like him. He's unique, and just… way out cool. (D Lynch)

Utloggad Jack Fate

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
Nya Chronicles-tråden
« Svar #42 skrivet: 18 november, 2004, 12:29:25 »
You also describe watching La Dolce Vita "intently, thinking that I might not see it again." Do you have a photographic memory?

I leave my mind open. I don't fill it up with a lot of things. I'm very careful as to what I get distracted by. With the book, what I try and do is put a feeling across. It's not the kind of book where it's a short life and a merry one. It's more abstract, drawn out over long periods of time. I worked the book, if you want to call it that, in patterns. I portray life as a game of chance. It works on a variety of levels, like some of the best songs do.

T.V. TALKIN' SONG
"The news of the day is on all the time,
All the latest gossip, all the latest rhyme,
Your mind is your temple, keep it beautiful and free,
Don't let an egg get laid in it by something you can't see."

..om att ha viktiga tankar i skallen.

 
"Don't let me change my heart,
Keep me set apart
From all the plans they do pursue.
And I, I don't mind the pain
Don't mind the driving rain
I know I will sustain
'Cause I believe in you."

Utloggad Jack Fate

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
Nya Chronicles-tråden
« Svar #43 skrivet: 20 november, 2004, 20:55:03 »
Om det e nån som har missat...

Dylans minnen på svenska
När den engelska utgåvan av Bob Dylans Chronicles kom så skrev jag bland annat detta om sångarens skrivsätt, som tyvärr annars inte kommenterades så mycket: "Dylans prosastil är fascinerande och det kan vara väl värt att litet närmare försöka genrebestämma denna egensinnigt sammansatta bok. Redan på första sidan träffar unge Bob boxaren Jack Dempsey. De utbyter några macho fraser. En hårdkokt stil etableras (...) När täta beskrivande avsnitt bryts mot coola formuleringar kommer jag faktiskt att tänka på Raymond Chandler (...) Fast inte kan väl Dylan komma ihåg alla dessa små detaljer i rummen han beskriver? Nej, detta är inte minnen i vanlig mening. Boken är en musikalisk krönika där ett litterärt språk återskapar tidsatmosfärer så som Bob drömmer att de var." (GP 22/10.)Nu ger bokförlaget Prisma ut Bob Dylans Sångtexter 1962-2001 utan gitarrackord, men okej, många av sångerna kan naturligtvis läsas som dikter. Och Mats Gellerfelt har för samma förlag hunnit med att översätta Chronicles under titeln Memoarer. Det visar sig att Bobs coola tonfall faktiskt kan fungera på svenska också. Fast när Dylan nu säger att vi lever i "en galen, förvirrad värld" så missar den svenska läsaren förstås att författaren förmodligen tänker på en blueslåt av Willie Dixon framförd av munspelsmästaren Little Walter: "I don't care what you heard,/ This is a crazy, mixed up world."
bob dylan.

Copyright: Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.

  Författaren Dylan om Dylan

Litteratur: Knappast någon kan väl ha missat att den kommit - Bob Dylans självbiografi. Under tre år har han skrivit på den. Översättaren Mats Gellerfelt tycker resultatet är ett historiskt dokument i den moderna musikhistorien. Och han är överraskad över Dylans kvaliteter som prosaförfattare.
Nyheten slog ned som en bomb i slutet av sommaren: Bob Dylan skulle ge ut sin självbiografi. Äntligen skulle alla frågetecken rätas ut. Vad hände egentligen när han kraschade på sin motorcykel? Varför drog han sig undan under så många år? Men när boken, den första av tre, kom ut i USA i oktober var det inte många frågor som besvarades. I stället kunde besvikna dylanologer konstatera att han var minst lika hemlighetsfull som alltid, att boken inte skingrar den aura av mystik som alltid har omgivit Dylan. I stället skriver han detaljerat och ingående om personer han mött, ställen han spelat på, böcker han läst, artister han gillar och hur jobbigt det var att bli utsedd till talesman för en hel generation.- Vad som är värdefullt är ju att detta är ett historiskt dokument i den moderna musikhistorien, säger kulturjournalisten Mats Gellerfelt, som översatt självbiografin - och blivit överraskad.- Jag måste säga att jag blev förvånad över att han är en så bra prosaförfattare. Han har en väldigt avancerad teknik. Man befinner sig vid läsningen aldrig vid en specifik tidpunkt, utan han gör plötsligt en utflykt till det förflutna för att han kommit att tänka på något. Det kan vara en sång han hört, eller minnesbilder från ungdomen. Det ger en sorts kalejdoskopisk effekt som är fascinerande. Han kan påminna om författare som Marcel Proust i det att tiden svävar.Inte minst är Gellerfelt imponerad av Bob Dylan som stämningsmålare när han till exempel beskriver hur han kommer som tjugoåring till ett nedisat och snöigt New York.- Det är enkla iakttagelser av folk på gatan: en man som skrapar isen på bilrutan, en präst som går in i sin kyrka och de underbart rökiga stämningarna från folkklubbarna. Eller den enkla bilden av en ung kille som går in i en coffeeshop och blir förälskad i servitrisen. Det finns en atmosfär av New York som får mig att tänka på till exempel Hemingways Parisminnen i En fest för livet. Sen undrar man om han verkligen minns allt det där, eller om han diktar en del. Antagligen förde han dagbok, fast han nämner aldrig det.Gellerfelt är främst känd som journalist, litteraturkritiker och debattör i Svenska Dagbladet. Han är sedan länge en hängiven beundrare av Dylan. När han en gång såg en ung Bob Dylan på ett kafé i New York, övervägde han att ta den halvätna donut som låg kvar på kafébordet och rama in den.Arbetet med Dylanboken tog ungefär tre månader. Och det var svårt.Gellerfelt berättar att han arbetat tillsammans med tre förlagsredaktörer som konsulterat allehanda källor, inklusive förlaget i New York.- Det är ord och termer som han måste ha hittat på själv. Vissa uttryck får man nästan ha konferens om. Vi har få idiomatiska uttryck i svenskan, men i amerikanskan vimlar det av dem.Kan du ge ett exempel?- En kul grej som inte går att översätta är när han säger att någon talar "a lot of Bo Diddley". Bo Diddley är ju som bekant en legendarisk rockmusiker som dog tidigt, men diddley är skitsnack. Han vitsar där och lägger till Bo, men man kan ju inte översätta det med Bo Skitsnack.Också slangspråket erbjuder många svårigheter.- Han säger "that stuff" ofta. Jag översatte det med grejor i början, men det blev så tjatigt. Det låter inte så när vi talar. Så jag fick tänka om. Och ingen servitris säger "Vad vill du ha, raring?" i Sverige.- Också syntaxen kan vara jobbig att överflytta. Man får dela upp långa meningar i flera kortare för att det skall bli begripligt. Men det är kul med översättningar som bjuder på utmaningar, säger Mats Gellerfelt.- Jag har haft väldigt stor nytta av en gigantisk bok som heter Random House Unabridged Dictionary på 2 500 sidor.Även om denna första del inte skingrar mystiken kring Dylan och hans liv så innehåller den ändå en del överraskande fakta. Framför allt beskriver Dylan hur han ville att folk skulle glömma honom när han var som störst. Han ville inte vara den ledargestalt och förgrundsfigur som det kokande sena 60-talet ville göra honom till.- Det var som om tidsandan väntade på en ung man som skulle vara kritisk mot det militära etablissemanget, det militärindustriella komplexet, Vietnamkriget och så vidare. Men han ville inte utses till någon ledare, säger Mats Gellerfelt.
Skingrar inga mysterier
Det kittlande med Memoarer är kanske just det som inte berättas. Dylan har i alla år varit ett mysterium, även för dem som jobbat med honom. Hans självbiografi gör ingenting för att skingra mysterierna. Han nämner aldrig vare sig fru eller barn vid namn. Stora delar av hans karriär nämns inte alls. Stora personliga händelser - skilsmässor, frälsning, föräldraskap - utelämnas helt.- Det som är personligt handlar nästan bara om hans förhållande till musiken och musikscenen. På något vis tycker jag att det känns skönt i vår tid, när människor viker ut sig till snart sagt vilket pris som helst och berättar precis allting om sig själva. Att någon törs vara privat, säger Mats Gellerfelt.
Den unge Bob Dylan. På den här bilden, tagen 1966, var Bob Dylan kanske på den absoluta toppen av sin karriär. USA hade börjat bubbla av protestlust och det verkade som om Dylan satte ord på vad alla tänkte.
 Datum: 2004-11-18

 
"Don't let me change my heart,
Keep me set apart
From all the plans they do pursue.
And I, I don't mind the pain
Don't mind the driving rain
I know I will sustain
'Cause I believe in you."

Utloggad Öjemar

  • A Friend To The Poor
  • ***
  • Antal inlägg: 181
    • ICQ Messenger - 102913920
    • MSN Messenger - joel_ojemar@hotmail.com
    • Visa profil
    • Resedagbok backpacking.se
    • E-post
Nya Chronicles-tråden
« Svar #44 skrivet: 22 november, 2004, 19:08:23 »
en vän har skrivit denna recention av chronicles och fått positiv respons både från DN- och svenska dagbladet reportrar:
http://www.vagvalvanster.se/arkiv.asp?id=260
döm själva  :rolleyes:

//Joel  :smoke:  
She said I wish I could tell you all the things
that I never learned how to say.
He said thats alright babe I love you too,
but we were tangled up in blue