Stora ögonblick/Bob knäcker

[lundell]

Vilket guldkorn!

Can´t Wait från Milano 2011:

http://www.youtube.com/watch?v=cjNbsaqDwKg

[Bengt]

Vilket guldkorn!

Can´t Wait från Milano 2011:

http://www.youtube.com/watch?v=cjNbsaqDwKg

 

[mickesam]

Jag vet inte om detta klipp varit på tapeten, men fint jobb av videomakaren, och givetvis av Bob:

https://www.youtube.com/watch?v=gj3rGSBQb1s

Micke, Göteborg

[Humlan]

Jag vet inte om detta klipp varit på tapeten, men fint jobb av videomakaren, och givetvis av Bob:

https://www.youtube.com/watch?v=gj3rGSBQb1s

Micke, Göteborg

Tack Micke! Fin! 

"Harry Canes" version -> https://www.youtube.com/watch?v=GQKKhDxN0LY

5stringbass 4 months ago
 
That guitar player closest to Mr Dylan was my running buddy way back in 1980-1982 at south plains college in Levelland Texas< fun times and played a lot of music together, his real name is don utter, great picker.

Charlie Sexton = Don Utter ? 

[Leif]

Vilket guldkorn!

Can´t Wait från Milano 2011:

http://www.youtube.com/watch?v=cjNbsaqDwKg

Ja. Yes. Yeah. Den förstås. Kommer att skrivas in i historieböckerna. Här snackar vi knäckande i ordets och denna tråds rätta bemärkelse.
Jag tar mig friheten att citera Fajersson från ett tidigare inlägg om den här versionen:

Den här fina versionen av Can't Wait från Milano 2011 knäcker mig varje gång. Här sitter jag och jobbar med en rapport som ska vara klar imorgon. I bakgrunden sjunger Bob. Det är den tjugofemårige Bob som löser av den fyrtioårige. Billy Cross och GE Smith slåss om att få sola. Gospelkören wailar ikapp med de tidiga 2000-talets countrystämmor. Allt är fint. En perfekt bakgrund till ett ganska trist jobb.

Så händer det något. Jag hör en virvel, någon plockar på gitarren. En basgång som får fokus att flyttas från den torra texten till musiken. I can't WAIT, skrockar Bob, ett lätt astmaanfall i munspelet därefter tar han i för kung och fosterland. Publiken jublar och Bob sporras att ta ut svängarna. Det hela stegras för varje strof. Andra gången han kommer fram till versens pay-off far den heliga anden (eller fan själv) i honom. I don't know, I don't know, I don't know, I don't know how much longer I can't Waaait. Publiken eldar på ännu mer och frenesin byggs upp till orgiastiska höjder innan låten tar slut. Jag kan se framför mig hur Bob ler blygt och drar i håret sådär som han brukar göra när han inte riktigt vet var han ska bli av. Jag vet precis var jag ska bli av. Jag ska sträcka mig mot datorn och trycka på repeat.


 

[Leif]

Ja, den här har väl varit uppe ett antal gånger, här och där, men jag lägger upp den en gång till, nu när jag ramlade på den ikväll:

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=tmoRqsu-pWM

Willie & Bob. Pancho & Lefty.

Yes. 

Ja, Willie fyller ju 81 idag. Grattis och Hats off, Willie! 

[Leif]

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=0ZKIbKEqOII

Pepsi Arena
Albany, New York
July 20, 1999

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=lCNNTUv6nnY

Meadows Music Theater
Hartford, Connecticut
24 July 1999

[Leif]

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=UzA0F1V30N4

Zepp DiverCity
Tokyo, Japan
April 5, 2014

Alltså, människor, vänner.

Blowin´ in the wind. 52 år senare.

Fuck the setlist och buga och var lycklig. Så oerhört lycklig att få vara med.

[Humlan]

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=UzA0F1V30N4

Zepp DiverCity
Tokyo, Japan
April 5, 2014

Alltså, människor, vänner.

Blowin´ in the wind. 52 år senare.

Fuck the setlist och buga och var lycklig. Så oerhört lycklig att få vara med.

:-) 

[bobi]

52 år senare. Och nu denna rysar-blowin´.... i sanning otroligt./bobi

[Porss]

Simple Twist of Fate från Honolulu. Fantastiskt!! Är det kanske den bästa Simple Twist från 2013-2014?

[egoBen]

Lite Youtube igen, denna gång från Hamburg 2011, ståendes framme i mitten, inte dumt inte dumt!

I Don't Believe You (She Acts Like We Never Have Met)

https://www.youtube.com/watch?v=S_hekgN2euc

[egoBen]

Det här är intressant, My Back Pages med Larry på fiol, rullar på i fem minuter och sedan börjar Bob spela sologitarr, även framme vid scenkanten mot publiken, sedan går och plockar upp ett munspel, går runt på scenen och spelar för sig själv utan mikrofon, sedan hittar han tillbaka till mikstativet och spelar länge med inlevelse, melodikänsla och glädje. När låten till slut är över bugar han djupare är Marianergraven fem eller sex gånger för publiken. Fint att se!

https://www.youtube.com/watch?v=YAAq1byDoLg

[molkom]

Mycket vackert! Det här var precis vad jag behövde. Jag noterar med igenkännande hur han håller ena handen mot örat när han testar munspelet innan han vill spela i mikrofonen.
Och - fiol och munspel är vackert tillsammans! 

[egoBen]

Lite Youtube igen, denna gång från Hamburg 2011, ståendes framme i mitten, inte dumt inte dumt!

I Don't Believe You (She Acts Like We Never Have Met)

https://www.youtube.com/watch?v=S_hekgN2euc

För er som ser och lyssnar på detta och tänker att det där var väl inget speciellt. Titta igen. Han kanske inte sjunger som på den nya "Frank Sinatra-låten". Han bräker till och med, kanske som en get. Men följ hans rörelser. Följ hans händer. Hans sätt att sjunga som är helt unikt. Hans charmiga nonchalans, som lika gärna kan upplevas som somrig glädje en kväll i Tyskland, det beror på hur man ser på saken. Men framför allt, jag ber er, titta och lyssna noga på hur han sjunger It's easily done, just pick anyone 3:38 minuter in i låten. Värt att se om och om igen.