Författare Ämne: Chronicles  (läst 96971 gånger)

Utloggad 2gruv

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 2318
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #405 skrivet: 08 november, 2004, 22:03:10 »
Tja, dom har bra, om än något arkaiserande översättare i England  :P
Jonas
Lord, have mercy, mama. It sure is good to see you comin' today

Utloggad MattiasH

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 588
    • ICQ Messenger - 137264719
    • Visa profil
    • http://
    • E-post
Chronicles
« Svar #406 skrivet: 10 november, 2004, 08:08:55 »
Chronicles recenserades i dagens kulturnyheter i P1 av Mikael Timm. Repris går kl 13.05, men det kanske går att lyssna genom webben redan nu. Jag har inte kollat det. Han var dock positivt inställd till boken.
Friends will arrive, friends will disappear

Utloggad Jesper

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
    • http://
    • E-post
Chronicles
« Svar #407 skrivet: 10 november, 2004, 08:15:48 »
Citera
Chronicles recenserades i dagens kulturnyheter i P1 av Mikael Timm. Repris går kl 13.05, men det kanske går att lyssna genom webben redan nu. Jag har inte kollat det. Han var dock positivt inställd till boken.
Da jeg ikke har andet mulighed for at høre svensk radio end via nettet så tjekkede jeg hjemmesiden og den findes allerede der:

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index....D=478&nyheter=1

Klik på 08.54 versionen.

Utloggad Björn

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 677
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #408 skrivet: 10 november, 2004, 10:17:35 »
Citera
Undrar just vad förlaget förväntade sig av Bob Dylans självbiografi? Inte så mycket gissar jag, för hur framstående en person än må vara är hans eller hennes självbiografi bara rester av ett liv, smulor som ska säljas en gång till. Dylan har tidigare skrivit, Tarantula, en slags surrealistisk prosa och själv trodde jag att självbiografin skulle bli skruvade textfragment blandade med namedropping från Dylans möten med världens stora.

Men nej. För vad man än kan säga om Dylan – överraska kan han. André Malraux skrev en gång sina Anti-memoarer som ett försök att lösa frågan hur man ska kunna göra något nytt av att blicka tillbaka.

Dylan har lyckats. Chronicles är klar, skickligt disponerad, med drastiskt språk, mycket humor och – lite överraskande - en påtaglig brist på intresse för huvudpersonen. Den som vill veta vad Dylans flickvänner hette, vilka han gift sig med, vad han sade till Woody Guthrie när denne låg döende på sjukhuset kommer att bli besviken. Det här är en bok om musik och människor som Dylan tycker är intressanta. Inte en bok om författaren.

Alltså börjar han med New Yorks folkmusikscen på 60-talet, det är mycket underhållande, självironiskt och generöst – ingen bitterhet, ingen avundsjuka. Dylan lyfter fram det bästa hos sångare som nu glömts bort och ger roliga interiörer från livet i Greenwich Village som kunde bli ett filmmanus. När det sedan är dags att beskriva genombrottet hoppar han framåt tjugo år i tiden till inspelningen av Oh Mercy 1989. Varför, ingen annan inspelning redovisas ju? Jo, Dylan är nyfiken på hur skapandet fungerar. Han reder ut det för sig själv. Kritikerna får åtskilliga argument, han är synnerligen självkritisk – men inte upprörd, inte överdriven – bara stentuff. Det där var fel, den rytmen skulle ha markerats, de turnéerna var dåliga, de där sångerna håller inte. Och så kommer berättelsen om hur en handfull sånger skapades och varför de inte kunde bli som de gamla sångerna.

Sedan hoppar han tillbaka till det tidiga 60-talet. Han berättar hur han lär sig av den i Europa nästan okände Dave van Ronk, han ger en briljant och smittande naiv analys av Sjörövare Jennys visa i Tolvskillingsoperan. Dessutom innehåller boken en sorts briljant slängiga mini-essäer om amerikansk folkmusik som nog kommer att inspirera både forskare och musiker.

Chronicles är allt möjligt annat än en självbiografi - och ändå säger den mycket om Dylan. Inte om personens innersta, bokens enda självcentrerade kapitel handlar om hur han inte klarade av kändisskapet efter genombrottet, men hur han skapar. Hur han under en skivinspelning gör en utflykt på motorcykel med sin fru, träffar en gammal hippie och låter energin från mötet flöda tillbaka in i skivstudion.

Det är fritt och samtidigt målmedvetet, precis som hans bästa sångtexter. Och det är en av mycket få självbiografier som väcker nyfikenhet, snarare än att stilla den. Dessutom demonstrerar Dylan att den bästa vägen ur en återvändsgränd är framåt – genom muren.

Rätt bra sagt tycker jag.
I love Bob Dylan. Who doesn't? He tapped into some kind of vein and it keeps on keeping on. There's nobody like him. He's unique, and just… way out cool. (D Lynch)

Utloggad Humlan

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 8070
    • Visa profil
Chronicles
« Svar #409 skrivet: 10 november, 2004, 12:19:16 »
« Senast ändrad: 18 september, 2005, 09:52:43 av Humlan »
±→H4n→~ https://www.instagram.com/joakim.humleback/

"But power and greed and corruptible seed Seem to be all that there is"

"Since the legalization, Monsanto has charged Brazilian farmers 2% of their sales of Roundup Ready soya beans, which now account for an estimated 85% of the nations soyabean"

Utloggad Anders S

  • Global Moderator
  • Precious Angel
  • *****
  • Antal inlägg: 4329
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #410 skrivet: 10 november, 2004, 20:45:32 »
Citera
Citera
Undrar just vad förlaget förväntade sig av Bob Dylans självbiografi? Inte så mycket gissar jag, för hur framstående en person än må vara är hans eller hennes självbiografi bara rester av ett liv, smulor som ska säljas en gång till. Dylan har tidigare skrivit, Tarantula, en slags surrealistisk prosa och själv trodde jag att självbiografin skulle bli skruvade textfragment blandade med namedropping från Dylans möten med världens stora.

Men nej. För vad man än kan säga om Dylan – överraska kan han. André Malraux skrev en gång sina Anti-memoarer som ett försök att lösa frågan hur man ska kunna göra något nytt av att blicka tillbaka.

Dylan har lyckats. Chronicles är klar, skickligt disponerad, med drastiskt språk, mycket humor och – lite överraskande - en påtaglig brist på intresse för huvudpersonen. Den som vill veta vad Dylans flickvänner hette, vilka han gift sig med, vad han sade till Woody Guthrie när denne låg döende på sjukhuset kommer att bli besviken. Det här är en bok om musik och människor som Dylan tycker är intressanta. Inte en bok om författaren.

Alltså börjar han med New Yorks folkmusikscen på 60-talet, det är mycket underhållande, självironiskt och generöst – ingen bitterhet, ingen avundsjuka. Dylan lyfter fram det bästa hos sångare som nu glömts bort och ger roliga interiörer från livet i Greenwich Village som kunde bli ett filmmanus. När det sedan är dags att beskriva genombrottet hoppar han framåt tjugo år i tiden till inspelningen av Oh Mercy 1989. Varför, ingen annan inspelning redovisas ju? Jo, Dylan är nyfiken på hur skapandet fungerar. Han reder ut det för sig själv. Kritikerna får åtskilliga argument, han är synnerligen självkritisk – men inte upprörd, inte överdriven – bara stentuff. Det där var fel, den rytmen skulle ha markerats, de turnéerna var dåliga, de där sångerna håller inte. Och så kommer berättelsen om hur en handfull sånger skapades och varför de inte kunde bli som de gamla sångerna.

Sedan hoppar han tillbaka till det tidiga 60-talet. Han berättar hur han lär sig av den i Europa nästan okände Dave van Ronk, han ger en briljant och smittande naiv analys av Sjörövare Jennys visa i Tolvskillingsoperan. Dessutom innehåller boken en sorts briljant slängiga mini-essäer om amerikansk folkmusik som nog kommer att inspirera både forskare och musiker.

Chronicles är allt möjligt annat än en självbiografi - och ändå säger den mycket om Dylan. Inte om personens innersta, bokens enda självcentrerade kapitel handlar om hur han inte klarade av kändisskapet efter genombrottet, men hur han skapar. Hur han under en skivinspelning gör en utflykt på motorcykel med sin fru, träffar en gammal hippie och låter energin från mötet flöda tillbaka in i skivstudion.

Det är fritt och samtidigt målmedvetet, precis som hans bästa sångtexter. Och det är en av mycket få självbiografier som väcker nyfikenhet, snarare än att stilla den. Dessutom demonstrerar Dylan att den bästa vägen ur en återvändsgränd är framåt – genom muren.

Rätt bra sagt tycker jag.
Instämmer  :cheer:  
I'm looking for a place that's going to animal my soul,
knit my return, bathe my foot, and collect my dog.
Commission me to sell my animal to the bird to clip
and buy my bath and return me back to the cigarette!

Utloggad Leif

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 4177
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #411 skrivet: 10 november, 2004, 21:42:09 »
Citera
Citera
Citera
Undrar just vad förlaget förväntade sig av Bob Dylans självbiografi? Inte så mycket gissar jag, för hur framstående en person än må vara är hans eller hennes självbiografi bara rester av ett liv, smulor som ska säljas en gång till. Dylan har tidigare skrivit, Tarantula, en slags surrealistisk prosa och själv trodde jag att självbiografin skulle bli skruvade textfragment blandade med namedropping från Dylans möten med världens stora.

Men nej. För vad man än kan säga om Dylan – överraska kan han. André Malraux skrev en gång sina Anti-memoarer som ett försök att lösa frågan hur man ska kunna göra något nytt av att blicka tillbaka.

Dylan har lyckats. Chronicles är klar, skickligt disponerad, med drastiskt språk, mycket humor och – lite överraskande - en påtaglig brist på intresse för huvudpersonen. Den som vill veta vad Dylans flickvänner hette, vilka han gift sig med, vad han sade till Woody Guthrie när denne låg döende på sjukhuset kommer att bli besviken. Det här är en bok om musik och människor som Dylan tycker är intressanta. Inte en bok om författaren.

Alltså börjar han med New Yorks folkmusikscen på 60-talet, det är mycket underhållande, självironiskt och generöst – ingen bitterhet, ingen avundsjuka. Dylan lyfter fram det bästa hos sångare som nu glömts bort och ger roliga interiörer från livet i Greenwich Village som kunde bli ett filmmanus. När det sedan är dags att beskriva genombrottet hoppar han framåt tjugo år i tiden till inspelningen av Oh Mercy 1989. Varför, ingen annan inspelning redovisas ju? Jo, Dylan är nyfiken på hur skapandet fungerar. Han reder ut det för sig själv. Kritikerna får åtskilliga argument, han är synnerligen självkritisk – men inte upprörd, inte överdriven – bara stentuff. Det där var fel, den rytmen skulle ha markerats, de turnéerna var dåliga, de där sångerna håller inte. Och så kommer berättelsen om hur en handfull sånger skapades och varför de inte kunde bli som de gamla sångerna.

Sedan hoppar han tillbaka till det tidiga 60-talet. Han berättar hur han lär sig av den i Europa nästan okände Dave van Ronk, han ger en briljant och smittande naiv analys av Sjörövare Jennys visa i Tolvskillingsoperan. Dessutom innehåller boken en sorts briljant slängiga mini-essäer om amerikansk folkmusik som nog kommer att inspirera både forskare och musiker.

Chronicles är allt möjligt annat än en självbiografi - och ändå säger den mycket om Dylan. Inte om personens innersta, bokens enda självcentrerade kapitel handlar om hur han inte klarade av kändisskapet efter genombrottet, men hur han skapar. Hur han under en skivinspelning gör en utflykt på motorcykel med sin fru, träffar en gammal hippie och låter energin från mötet flöda tillbaka in i skivstudion.

Det är fritt och samtidigt målmedvetet, precis som hans bästa sångtexter. Och det är en av mycket få självbiografier som väcker nyfikenhet, snarare än att stilla den. Dessutom demonstrerar Dylan att den bästa vägen ur en återvändsgränd är framåt – genom muren.

Rätt bra sagt tycker jag.
Instämmer  :cheer:
Ja, kanske, hmmm, varför inte, men å andra sidan, eh, jo, nej, ja OK.

Jajajaja. OK DÅ!

Det var bra som fan...!

 :punk:

 
The man in me will hide sometimes to keep from bein seen.
But that's just because he doesn't want to turn into some machine.

Utloggad Humlan

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 8070
    • Visa profil
Chronicles
« Svar #412 skrivet: 18 september, 2005, 09:50:11 »
Citera
Citera
Det kommer också en ljudboksversion. Uppläsare är Sean Penn.
http://biz.yahoo.com/prnews/040916/nyth078_1.html
Jösses, den måste jag skaffa  :wOOt:
Gillar Sean Penn väldigt mycket,
och Dylan... B)
Anders hur har det gått ?  :D nyfiken jag har inte hört den ännu.....  :rolleyes:  :whistle:  
±→H4n→~ https://www.instagram.com/joakim.humleback/

"But power and greed and corruptible seed Seem to be all that there is"

"Since the legalization, Monsanto has charged Brazilian farmers 2% of their sales of Roundup Ready soya beans, which now account for an estimated 85% of the nations soyabean"

Utloggad Humlan

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 8070
    • Visa profil
Chronicles
« Svar #413 skrivet: 18 september, 2005, 10:18:12 »
Citera
Citera
"Jeg tror dog ikke, at det kan vare længe inden den cirkulerer frit. Skal lade jer vide, hvis ikke I selv får fat på den ad anden vej. "

Tack Jesper det låter fint, jag hör runt lite jag med :smoke:  :geek:

ute och cyklar låter nice  :D
Har just sat op et trade for Newcastle DVDen. Den bør vel lande i min postkasse om cirka en uges tid. Skal bringe en opdatering da.
Jesper något nytt ? har för mig att du blev besviken på upptagningen eller ?
±→H4n→~ https://www.instagram.com/joakim.humleback/

"But power and greed and corruptible seed Seem to be all that there is"

"Since the legalization, Monsanto has charged Brazilian farmers 2% of their sales of Roundup Ready soya beans, which now account for an estimated 85% of the nations soyabean"

Utloggad Jesper

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 491
    • Visa profil
    • http://
    • E-post
Chronicles
« Svar #414 skrivet: 18 september, 2005, 10:25:31 »
Citera
Citera
Citera
"Jeg tror dog ikke, at det kan vare længe inden den cirkulerer frit. Skal lade jer vide, hvis ikke I selv får fat på den ad anden vej. "

Tack Jesper det låter fint, jag hör runt lite jag med :smoke:  :geek:

ute och cyklar låter nice  :D
Har just sat op et trade for Newcastle DVDen. Den bør vel lande i min postkasse om cirka en uges tid. Skal bringe en opdatering da.
Jesper något nytt ? har för mig att du blev besviken på upptagningen eller ?
Det var dog en temmelig gammel posting, som du har fundet frem, Humlan!  :D
Hvordan er du kommet i tanke om den??

Jeg er aldrig blevet skuffet over en optagelse med Dylan, men det er klart at der er forskel på kvaliteten. Det er vældigt længe siden, at jeg kiggede på de to optagelser fra Newcastle 2004, men jeg husker ikke at de skulle være blandt de bedste publikumsoptagelser med Bob. Om jeg ikke husker helt forkert, så er nok denne her den bedste af de to, som cirkulerer:

http://www.dvdylan.com/shots.php?id=D458

Utloggad Humlan

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 8070
    • Visa profil
Chronicles
« Svar #415 skrivet: 18 september, 2005, 10:36:06 »
Citera
Citera
Citera
Citera
"Jeg tror dog ikke, at det kan vare længe inden den cirkulerer frit. Skal lade jer vide, hvis ikke I selv får fat på den ad anden vej. "

Tack Jesper det låter fint, jag hör runt lite jag med :smoke:  :geek:

ute och cyklar låter nice  :D
Har just sat op et trade for Newcastle DVDen. Den bør vel lande i min postkasse om cirka en uges tid. Skal bringe en opdatering da.
Jesper något nytt ? har för mig att du blev besviken på upptagningen eller ?
Det var dog en temmelig gammel posting, som du har fundet frem, Humlan!  :D
Hvordan er du kommet i tanke om den??

Jeg er aldrig blevet skuffet over en optagelse med Dylan, men det er klart at der er forskel på kvaliteten. Det er vældigt længe siden, at jeg kiggede på de to optagelser fra Newcastle 2004, men jeg husker ikke at de skulle være blandt de bedste publikumsoptagelser med Bob. Om jeg ikke husker helt forkert, så er nok denne her den bedste af de to, som cirkulerer:

http://www.dvdylan.com/shots.php?id=D458
Jesper jag sökte igenom Chronicles tråden efter audio disk inlägg  :) och snubblade över dessa inlägg JANNE pratade om Newcastle, kanske skulle du kunna starta ett vine eller nått vill gärna se denna dvd  :rolleyes:  :D  
±→H4n→~ https://www.instagram.com/joakim.humleback/

"But power and greed and corruptible seed Seem to be all that there is"

"Since the legalization, Monsanto has charged Brazilian farmers 2% of their sales of Roundup Ready soya beans, which now account for an estimated 85% of the nations soyabean"

Utloggad Anders S

  • Global Moderator
  • Precious Angel
  • *****
  • Antal inlägg: 4329
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #416 skrivet: 18 september, 2005, 10:50:24 »
Citera
Citera
Citera
Det kommer också en ljudboksversion. Uppläsare är Sean Penn.
http://biz.yahoo.com/prnews/040916/nyth078_1.html
Jösses, den måste jag skaffa  :wOOt:
Gillar Sean Penn väldigt mycket,
och Dylan... B)
Anders hur har det gått ?  :D nyfiken jag har inte hört den ännu.....  :rolleyes:  :whistle:
Hmmm, jodå jag har den (dock i lossy format) på fyra cd-r.
Men jag har inte hunnit lyssna på den ännu  :ph34r:

Men nu när jag åker fram och tillbaka till stan om dagarna är det ju perfekt att stoppa med den i cd-spelaren  :geek:

Tack för påminnelsen, och är du intresserad så går det säkert att ordna  :whistle:  
I'm looking for a place that's going to animal my soul,
knit my return, bathe my foot, and collect my dog.
Commission me to sell my animal to the bird to clip
and buy my bath and return me back to the cigarette!

Utloggad Tobias

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 5921
    • Visa profil
    • Last.fm
    • E-post
Chronicles
« Svar #417 skrivet: 18 september, 2005, 15:32:39 »
Citera

Hmmm, jodå jag har den (dock i lossy format) på fyra cd-r.
Men jag har inte hunnit lyssna på den ännu  :ph34r:

Men nu när jag åker fram och tillbaka till stan om dagarna är det ju perfekt att stoppa med den i cd-spelaren  :geek:

 
En utmärkt idé. Jag har själv just denna vecka spelat hela Sean Penns utmärkta uppläsning i iPoden på väg till och från jobbet (och ibland också på jobbet).
"Trying is the first step towards failure."

-Homer Simpson

Utloggad olelien

  • A Friend To The Poor
  • ***
  • Antal inlägg: 115
    • Visa profil
    • E-post
Chronicles
« Svar #418 skrivet: 19 september, 2005, 19:40:22 »
Såg paperback-utgåvan idag på Petsounds till extrapriset 99 kr. Efterom det är en filial till Akademibokhandeln kanske den finns på deras övriga butiker också. Komer nog att köpa den då jag gjorde misstaget att vänta på den svenska översätttningen. Saknade Dylans egna språk även om det antagligen var en korekt återgivning. Översättningen kändes dock lite hastigt gjord. Man märkte en del lappsusar.
OLE

Utloggad folkobob

  • Hobo
  • *
  • Antal inlägg: 17
    • Visa profil
    • folkobob
SV: Chronicles
« Svar #419 skrivet: 14 februari, 2017, 22:24:31 »
Jag puffar till den här gamla tråden och ser om jag får ett svar på följande Chronicles/Memoarer-relaterade fråga:

I min svenska pocketutgåva från 2004 så står det så här på sidan 74 angående folksånger:

"Folksånger är svårgripbara; sanningen om livet är mest en lögn, men å andra sidan är det så vi vill ha det - och livet. Vi skulle inte känna oss nöjda med den på något annat sätt. Den har mer än tusen ansikten, och man måste konfronteras med dem om man vill spela de här låtarna."

Kan någon som har den engelskspråkiga utgåvan svara på om detta stycke går att översätta på två sätt. Antingen att lögnen har tusen ansikten eller att livet har tusen ansikten. Gellerfelt verkar ha valt att vi inte känner oss nöjda med lögnen som har tusen ansikten. Det verkar faktiskt inte helt logiskt i sammanhanget.