Författare Ämne: The 1995 Project  (läst 138487 gånger)

Utloggad Tobias

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 6016
    • Visa profil
    • Last.fm
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #345 skrivet: 14 maj, 2017, 18:59:34 »
Track 11: 19th November 1995, Frank Sinatra Birthday Party, Shrine Auditorium, L.A., USA.

Här finns ju ett väldigt fint framförande som bonus. Det tar du väl upp när det är dags?
"Trying is the first step towards failure."

-Homer Simpson

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #346 skrivet: 14 maj, 2017, 19:53:53 »
Track 11: 19th November 1995, Frank Sinatra Birthday Party, Shrine Auditorium, L.A., USA.

Här finns ju ett väldigt fint framförande som bonus. Det tar du väl upp när det är dags?

Ja det blir kanske en specialare. Har för mig att jag skrev om Rock n roll hall of fame-låtarna med Bruce också... Minns inte nu. Så mycket... :-)

Utloggad Leif

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 4237
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #347 skrivet: 16 maj, 2017, 19:14:15 »
Det är roligt att läsa dina texter, Joakim! Bloomington tror jag gavs ut som kommersiell bootleg av Crystal Cat. Skaffade den aldrig när det begav sig, men kan ha hört den någon gång. Kanske.
Du är troligen den förste som lyssnar på den här konserten och under lyssningen börjar fundera på nyttan med lister. :)

Tack Tobias! Stämmer att det var Crystal Cat-utgåvan jag lyssnade på, väldigt fint ljud, den heter Pledging my time och har några extraspår också men sånt hoppar jag givetvis över.

CD2 Bonus Tracks:
Tracks 6-10: 2nd September 1995, Cleveland Stadium, Ohio, USA, Opening Of The Rock And Roll Of Fame Museum.
Track 11: 19th November 1995, Frank Sinatra Birthday Party, Shrine Auditorium, L.A., USA.

Jag hade CC-utgåvan på CDR:er, yes!!  :d5: Lyssnade igenom den i helgen.
Mycket bra ljud och som sagt, en fantastisk konsert. Tack för betraktelsen förresten, Joakim. Great stuff som vanligt.
Och Bob producerar en underbar Mr T Man och en lika magisk Baby Blue där i Bloomington 1995. Baby Blue rullar igen nu.  :d5:
The man in me will hide sometimes to keep from bein seen.
But that's just because he doesn't want to turn into some machine.

Utloggad Guthrie

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 331
    • Visa profil
SV: The 1995 Project
« Svar #348 skrivet: 16 maj, 2017, 20:00:02 »
Har också hittat Crystal cats utgåva gillar som sagt var Mr.T.Men den jag gillar bäst är Its all over now,baby blue vilken lysande version.Ljudet är kanon men det brukar ju C.C vara.

Utloggad Leif

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 4237
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #349 skrivet: 16 maj, 2017, 23:42:19 »
Efter Bloomington kände jag en inre kraft som drog mig till tidigare Madrid 1995, 19 juli. Se Joakims magi härovan.

I Madrid fanns/finns ett annat skönt par: Love Minus Zero/No Limit och She Belongs To Me.
LMZ mer eller mindre akustisk, plickar och plockar sig fram i den där omisskännliga -95-feelingen. 95-groovet.
Stillsamt skön och jäkligt intensiv version, ackompanjerad av spanjorerna.

Och sen har vi då SBTM...elektrisk.

En version som är precis allt vad jag behöver. Här i samma anda som ja, Heart of Mine eller The Man in Me. Hur ska jag beskriva det?
Genom några snabba anteckningar, stödord under lyssningen....

stökig bökig knökig
spretig plockig
drar iväg åt alla tänkbara håll
melodi, slinga, catch phrase, upprepning, igen och igen
och gitarrer, gitarrer
skört bräckligt allt kan rasa ihop vilken sekund som helst

Det är ju så jävla bra.

Men jag inser just att jag ska flytta det här inlägget till Stora ögonblick...så att den här tråden inte drar iväg i oväntad riktning  :rolleyes:



« Senast ändrad: 16 maj, 2017, 23:44:56 av Leif »
The man in me will hide sometimes to keep from bein seen.
But that's just because he doesn't want to turn into some machine.

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #350 skrivet: 17 maj, 2017, 08:04:39 »
Låt inlägget vara kvar! :-D

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #351 skrivet: 19 maj, 2017, 15:57:42 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.

Utloggad Hibbitt

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 1671
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #352 skrivet: 19 maj, 2017, 17:34:23 »

/.../ Och sen har vi då SBTM...elektrisk.

En version som är precis allt vad jag behöver. Här i samma anda som ja, Heart of Mine eller The Man in Me. Hur ska jag beskriva det?
Genom några snabba anteckningar, stödord under lyssningen....

stökig bökig knökig
spretig plockig
drar iväg åt alla tänkbara håll
melodi, slinga, catch phrase, upprepning, igen och igen
och gitarrer, gitarrer
skört bräckligt allt kan rasa ihop vilken sekund som helst

Det är ju så jävla bra. /.../
"Like" :mellow:

...and if you hear vague traces of skippin' reels of rhyme to your tambourine in time...

Utloggad Leif

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 4237
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #353 skrivet: 19 maj, 2017, 19:09:03 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.

Makalöst. Made my day. Tårar och skratt. Så ska det vara. Så är det.  :d5:
The man in me will hide sometimes to keep from bein seen.
But that's just because he doesn't want to turn into some machine.

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #354 skrivet: 27 maj, 2017, 16:12:20 »
Konsert 97 av 116 Springfield, Missouri 29 oktober 1995

Jaha nej det är inget speciellt. Säger servitören om vad vinet kostar. Jag ber om ett glas oekat Chardonnay. Jag har klätt mig i roströda byxor, ljusblå skjorta, gula skor, hatt och solglasögon av märket Hugo Boss. Smörstekt rödtunga, palsternackspuré, blandade sorter hårt frästa svampar, citronkokt fänkål, dillinlagd zucchini, nypotatis, eller färskpotatis som dom säger här i norra delen av landet. Några gröna kvistar som dekoration. Jag är på Djursholm, en utböling från stan, jag klär mig efter plats, gömmer mig genom att smälta in. Beställer ett glas Chardonnay. The man in me will hide sometimes, to keep from being seen. But that’s just because he doesn’t want to turn into some machine. Jag vet inte om jag lyckas smälta in, skulle dom veta att jag cyklade hit och inte åkte i någon stilig sportbil eller lyxig båt kanske dom inte släppt in mig.

Jag cyklar vidare till Svanholmsparken och tittar på vattnet, Tranholmen ligger en kort simtur bort på andra sidan. Lidingös klippor ligger till vänster, och stan ligger nån stans där borta till höger. Båtar passerar, dom ser lyckliga ut, inte båtarna men dom som kör eller sitter i. Solen är intensiv och han sjunger I was burned out from exhaustion, buried in the hail, poisoned in the bushes and blown´ out on the trail. Och det blir intensivare, och ännu intensivare, så som det alltid blir med denna låt, beauty walks a razors edge, someday I’ll make it mine. Några barn leker med en boll vid den lilla stranden. Kastar den fram och tillbaka, vattnet sprutar och splaschar. En segelbåt pendlar från sida till sida. En ung man utan tröja sitter längst ut på en brygga och tittar ut mot det glittrande vattnet. Ett fiskespö är nedstoppat i en springa. Jag tror inte det är så viktigt att få napp. Som min bror sa igår på telefon, ibland är det bäst att fiska utan krok, det är bara klabbligt och luktar illa att få upp en fisk.

Han drar igång John Brown. Do what the captain says and lots of medals you will get, lets put them on the wall when you get home. Sedan kommer hennes son tillbaka från kriget. Han ansikte är sönderskjutet och händerna bortsprängda. He whispered kind of slow, in a voice he couldn’t know. The thing that scared me most, was when my enemy came close, and I saw that his face looked just like mine. Han vänder sig om för att gå. But as he turned to go, he called his mother close, and dropped his medals down into her hand. Barn badar i vattnet där borta, båtar passerar, solen skiner lika start som tidigare. Det doftar gott. Det doftar gott i detta land. Hägg och syrén, torrt gräs, vatten, motorbåt. En pudel tittar nyfiket ut från den öppna båten. Pudeln har flytväst, det är ett tryggt land vi lever i.

They said he was sick ‘cause the he didn’t play by the rules. The stamped him and labeled him. He fought a war on a battlefield where every victory hurts. Det kan inte vara varmt i det där vattnet där nere vid den lilla stranden. Lenny Bruce was bad, he was the brother that you never had. Nu hoppar dom i vattnet och doppar håret. Jag knäpper upp skjortan lite, känner sommarluften mot kroppen, några stackars kajakpaddlare kämpar mot båtarnas svallvågor. Jag saknar min bror, har gjort det nu dom senaste dagarna. Han grillad kycklingklubbor till sig själv igår. Jag åt mexikanskt.  If you’re travelling in the north country fair. Where the winds hits heavy by the borderline. Fin varm stereobild på inspelningen. Det är kanske så det är här, i Djursholm. Jag kanske ska flytta hit. Jag tror att jag kan klädkoden i alla fall. Roströda byxor och hatt, ett glas Chardonnay. Lära mig att fiska, men utan krok.

Utloggad Guthrie

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 331
    • Visa profil
SV: The 1995 Project
« Svar #355 skrivet: 29 maj, 2017, 16:13:02 »
Jag har en envis förkylning det piggar alltid upp att läsa dina texter Joakim.Tack Joakim

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #356 skrivet: 23 juni, 2017, 14:38:49 »
Konsert 98 av 116 Little Rock, Arkansas 30 oktober 1995

Några måsar seglar över gräset. Två vältränade killar med bara överkroppar tränar något modernt på den i övrigt tomma fotbollsplanen. Tår på händer och grejer, står på huvudet. Flädern blommar. En tant med beige kappa och rund hatt går långsamt med sin rullator längs grusvägen. Hon sätter sig på en bänk. Det är midsommarafton och Stockholms gator är öde. Parken är nästan också öde. En kall vind blåser genom min prickiga skjorta. Gräset är vackert grönt, jag vaknade av det smattrande sommarregnet en natt för några dagar sedan. To think of how she left that night, still hurts me through and through, tror jag han sjunger. And though our separation, cut me to the bone, fortsätter han. Det blåser ännu kallare nu. She still lives inside of me, you know we’ve never been alone. Jag vet inte om min hud knottras av vinden eller hur han sjunger, förmodligen hur han sjunger. Either I’m too sensitive, or else I’m getting soft. Jag är ändå varm inombords. Varm och tårögd. Publiken är absolut knäpptyst. Stockholm är som vackrast dagar som dessa, när staden ligger öde, och när jag hör Bob Dylan sjunga så här vackert.

En gitarr spelar melodin. Winston Watsons golvpuka låter stort. They sat together in the park, as the evening sky got dark. Delar av publiken tjuter, och slutar inte, det är så vackert att det inte går att göra annat. They walked along by the old canal, little confused I remember well. Stopped into a strange hotel, with the neon burning bright. Åh, det kan blåsa hur kallt som helst nu, hur kallt som helst. And the sun was coming up, she dropped a coin into the cup, at a bland man at the gate, and watched out for a simple twist of fate. Hon har lämnat hotellet och han är kvar. Pushed back the blinds. Found a note she’d left behind, but he just could not relate, to anything, except a simple twist of fate. Bucky Baxters steel guitar låter som en Hammondorgel. Det har aldrig låtit bättre.

Jag är inte ensam knäppgök i parken. En sjukligt vig man med keps gör extrema rörelser en bit bort. Står rakt upp, böjer sig ner och kramar om sina smalben. Det kan inte jag göra. Det är en ovanlig publik för en amerikansk spelning, knäpptyst eller uttrycker förtjusning på rätt ställen, det lyfter låtarna, skapar dynamik och liv, närvaro, gemenskap, det är respektfullt, hängivelse, beundran, fascination, man hör på publiken när munspelet kommer fram, innan han börjar spela, ljudet och temperaturen höjs, när han spelar stegras publikens jubel mer och mer, det är helt perfekt, alldeles underbart, en familj blåser såpbubblor nedanför, dom blåser såpbubblor för Bob. Bob blåser för oss alla. Firar. Johannes Döpares födelsedag, ett halvår före Jesus. Denna midsommarafton i vackra Stockholm.

Utloggad Humlan

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 8072
    • Visa profil
SV: The 1995 Project
« Svar #357 skrivet: 29 juni, 2017, 12:21:51 »
Tack Joakim  :d2: Själv har jag åkt moped och tältat (Det fanns en tid då jag också cyklade; mest helt själv) med dotter och sambo katter och en ny påväg i sambons mage, mopeden den drog nog lite mer; men inte mycket... med släpvagn genom gröna landskap påväg till Hova och Bråta...  En resande konstnär är en urdröm i en stor buss alltid påväg...  :rolleyes::d1:
±→H4n→~ https://www.instagram.com/joakim.humleback/

"But power and greed and corruptible seed Seem to be all that there is"

"Since the legalization, Monsanto has charged Brazilian farmers 2% of their sales of Roundup Ready soya beans, which now account for an estimated 85% of the nations soyabean"

Utloggad gerbos

  • Landlord
  • *****
  • Antal inlägg: 326
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #358 skrivet: 14 juli, 2017, 14:36:17 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.
Makalöst engagerande! Tack för att vi får ta del av detta! Jag älskar dessa ögonblicksbilder av människor och situationer, gärna tagna ur sitt sammanhang. Ofta är dessa bättre skildringar av något än en lång bakgrundshistoria (som jag själv har för ovana att fastna i). Jag som läsare vet egentligen ingenting om din bror. I alla fall inte om historia och bakgrund. Men ändå känner jag verkligen starkt för honom nu, ja bryr mig och funderar över honom. Skulle vilja ha en hel bok i stil med din 1995-genomgång. Du går ut för att göra en sak, men låter blicken vandra och upptäcker helt plötsligt en annan sak som är värd att fundera över, tills du kommer tillbaka till vad du från början skulle göra och väver ihop det med de olika sidospåren. Detta skulle bli en fenomenal bok tror jag.

Utloggad egoBen

  • Precious Angel
  • *******
  • Antal inlägg: 3464
    • Visa profil
    • E-post
SV: The 1995 Project
« Svar #359 skrivet: 14 juli, 2017, 15:29:38 »
Konsert 96 av 116 St Louis, Missouri 27 oktober 1995

Det slår mig även denna gång, entusiasmen i publiken är total, efter introduktionen, please welcome Columbia recording artist, Bob Dylan! så jublas det frenetiskt, och rakt igenom hela öppningslåten Crash on the levee fortsätter det. Och det smittar förstås av sig på Bob och bandet. Det är en ovanligt bra smitta. Jag gick tidigare från jobbet denna fredag, cyklade hem genom staden, stannade snällt vid alla rödljus, det är många, hämtade upp några kalla drycker, en god smörgås från ett kafé på gatan, och gick sedan raka vägen till parken, och här är jag nu, och lyssnar på Columbia recording artist, Bob Dylan! Fuck yeah skriker en tjej när All along the watchtower drar igång.

Jag bara lyssnar, tittar upp mot den blå himlen, träden och känner den varma luften. Stänger av och kopplar ner en stund, jag bara lyssnar. Tills jag börjar fundera. Min bror ringer mig ofta nu, fem gånger om dagen ibland. Han ringer och frågar hur man beskär tomater. Det enda jag vet är att man ska tjyva nya blad och grenar som växer ut i bladvecken. Det lärde jag mig av pappa. Min bror ringer och frågar hur man tillagar revben, jag googlar och säger fyra timmar i ugnen på 125 grader. Han blir nöjd. Han ringer och frågar om jag vill ha piller som blivit över, tusen stycken kan jag få, men jag vill inga piller ha. Han ringer och frågar var Maldiverna ligger, kan man flytta dit? Jag säger att det är rätt långt, det ligger utanför Indien och det är nog ganska dyrt att flytta dit. Frankrike och Italien och nog också dyrt, men Spanien funkar säkert. Eller Thailand. Chiang Mai verkar vara en trevlig stad säger jag. Kan man fiska där, frågar min bror. Jag säger att då är det bättre att bo vid kusten, på en ö. Jag rekommenderar Ko Kut. Där kan du fiska. Dom fiskar bläckfisk med gröna strålkastare på nätterna, ute i havet. Jag har ett grönt fiskedrag för bläckfisk säger min bror. Vad bra säger jag. Då kan du fiska bläckfisk. Jag äter helst inte bläckfisk säger min bror. Han ringer och säger att han vill ge mig en moped. Han säger att den drar så lite bensin att man ibland måste stanna och hälla ut bensin. Men att få den till Stockholm från Göteborg är inte så lätt. Jag funderar på att korsa landet i sommar. En roadtrip på moped. Kan stanna och lyssna på konserter i mellanstäder. Eller små städer. Jag har alltid velat åka till Hjo vid Vätterns västra strand. Silvio, I gotta go.

En hund skäller bakom mig, på sin rastgård här i parken. Jag ligger kvar här i sluttningen, och lyssnar på musik. To make the time more easy passing. Två starar passerar mig på en meters avstånd, piper och kvittrar. Min bror har gett upp, han jobbar inte längre men han ser ljust och hoppfullt på sin framtid, bara han få komma bort. Han har byggt ett specialrör till sina fiskespön, för att resa med. Och resväskan fyller han med rullar, Ambassadeur. Min bror säger att han vill hitta en vän på sin resa. Men inga bohemer. Någon runt 60 säger han, som jag kan fiska med. Min bror passar inte riktigt in. I try my best to be just like I am, but everybody wants you to be just like them. To sing while you slave and I just get bored. Vänner hittar du, det gör du alltid. Och med så fina rullar kommer fisken garanterat nappa. Till och med bläckfisken, var så säker. The first one now will later be last. The slow one now will later be fast. Ta dina fiskespön och dina rullar och res långt bort. Hittar du ingen vän så ring igen. Jag tar mopeden.
Makalöst engagerande! Tack för att vi får ta del av detta! Jag älskar dessa ögonblicksbilder av människor och situationer, gärna tagna ur sitt sammanhang. Ofta är dessa bättre skildringar av något än en lång bakgrundshistoria (som jag själv har för ovana att fastna i). Jag som läsare vet egentligen ingenting om din bror. I alla fall inte om historia och bakgrund. Men ändå känner jag verkligen starkt för honom nu, ja bryr mig och funderar över honom. Skulle vilja ha en hel bok i stil med din 1995-genomgång. Du går ut för att göra en sak, men låter blicken vandra och upptäcker helt plötsligt en annan sak som är värd att fundera över, tills du kommer tillbaka till vad du från början skulle göra och väver ihop det med de olika sidospåren. Detta skulle bli en fenomenal bok tror jag.

Tack Gerbos! Ska försöka få ihop en bok så småning. Men snart är det fokus på konsert nummer 100. Funderar på att göra något annorlunda. Återkommer!