Det är fyra riktigt starka låtar som försvann från den förra setlistan: Love sick, High water, Blind Willie McTell och Ballad of a thin man. Vågat och spännande! Vi får se om någon dyker upp i Stockholm.
Å ena sidan håller jag med å andra sidan inte. Love Sick ger mig alltid gåshud, så den hade han gärna fått behålla. High Water har jag å ena sidan hört hur många gånger som helst, men å andra sidan blir jag alltid på bra humör av den. Så den hade han också fått behålla om han velat, men det gör mig inte så mycket att han har slopat den. Blind Willie McTell var länge en av mina livefavoriter. Men efter att den spelades så ofta 2011 så började magin försvinna för mig när jag hörde den live. Låtversionerna var ofta bra men jag började ta låten för givet. Jag tillät mig själv inte riktigt att uppleva låtens storhet efter ett tag, då jag hade redan hört den live så ofta. Så även om detta är helt och hållet mitt, och inte Bobs problem, känns det lite skönt om han låter låten vila ett tag. Lite samma sak upplever jag med Ballad of a Thin Man. Dessutom så placerades den alltid mot slutet de senaste åren, så varje gång han kom till den låten väcktes en känsla hos mig som sa -nu är det över, nu återstår bara "standardlåtarna". Jag vet att detta är en begränsning hos mig, men jag har verkligen svårt att undvika att känna den känslan, hur mycket jag än försöker. Därför är jag ändå väldigt nöjd med att framförallt de två sistnämnda låtarna har försvunnit ur setet.