Folkobob anmäler sig

[folkobob]

Mitt intresse för Dylan har flukturerat lite genom åren, men jag har nog aldrig sett mig mer än normalintresserad. Till exempel har jag aldrig sett Dylan live. Jag äger inte heller alla skivor (saknar Knocked out and loaded och Down in the groove). Faktum är att jag inte ens äger en bootleg.

Hursomhelst. Jag arbetar som lärare i svenska och i samband med Nobelpriset så utbröt en diskussion på min arbetsplats huruvida man gjort ett bra val eller inte. Till min egna förvåning började jag allt oftare försvara Dylan och detta med en viss emfas.

I och med Nobelpriset så dök det också upp en mängd intressanta texter och program. Det blev många uppesittarkvällar och detta mynnade i sin tur ut i bloggen folkobob  (www.folkobob.blogspot.se) som varje vecka parar ihop en folköl med en Dylan-låt.

[Anders S]

Välkommen till forumet   

Man måste inte ha sett Dylan live, eller ens äga nån bootleg för att uppskatta Dylan. Han har ju gjort så mycket, och bytt stil genom åren, så det är svårt att tröttna!

Det är nästan så att jag hoppas att du inte ska upptäcka liveartisten Dylan 
Gillar man det man hör är det lätt att börja samla på sig bootlegs & inspelningar, och lätt att det hela går "överstyr" med samlandet och lyssnandet. Jag talar av egen erfarenhet 

Kul att du uppskattar och skriver om öl 
Själv är jag, sedan drygt tre år tillbaka, en hängiven hembryggare. Favoritöltyperna är (Amerikansk) IPA och Imperial Stouts 

[egoBen]

Kul, jag ska definitivt spana in din blogg!

Alla har olika ingångar till Dylan, alla ingångar är lika intressanta! Han är kul för det finns alltid nåt att koppla ihop med Dylan.

[folkobob]

Man måste inte ha sett Dylan live, eller ens äga nån bootleg för att uppskatta Dylan. Han har ju gjort så mycket, och bytt stil genom åren, så det är svårt att tröttna!

Eller hur. Det är just stilbytena som fascinerar. Det känns inte så mycket som en "oupptäckt kontinent" utan mer som en väg man förvisso redan har gått, men där man har passerat viktiga saker utan att lägga märka till dem. Ta till exempel Under a Red Sky. Denna skiva var inget som kändes särskilt intressant när jag var i tonåren och höll på att tillägna mig 60-tals produktionen. När jag sedan som student lyssnade på Love and theft´sTweedle Dee & Tweedle Dum kändes det som om denna låt plötsligt gjorde att texterna på Under a Red Sky kändes mer som genomtänkta och konsekventa val snarare än naivistiska nödrim.

När det gäller Öl & Dylan-bloggen så kan jag villigt erkänna att det är lite krystat. Samtidigt så skulle det kännas lite väl pretentiöst och övermagat att bara skriva om en Dylan-låt "rakt upp och ner". Jag har inte riktigt den tyngden, så folköls-kopplingen avdramatiserar det hela lite.

 

[Leif]

Välkommen folkobob (Peter)!

Alltid kul med nya medlemmar som dessutom skriver inlägg
Schysst blogg där, Öl & Dylan är ju inte helt fel!  Ska givetvis följa dina skriverier.

[bobi]

Välkommen! Hoppas innerligt du får en biljett till Waterfront eller Lund....eller nån annanstans..../bobi

[folkobob]

Tusen tack för det varma välkomnandet. Faktum är att jag fixade en biljett till operahuset i Köpenhamn, så jodå. Bättre sent än aldrig.
 
P.S: Det senaste numret av Språk tidningen (1/2017) innehåller en lång artikel om Mikael Wiehes Dylanöversättningar.

[Hibbitt]

Folkobob! 
Lustig idé. Men trevliga och fint välskrivna inlägg.
Gillar kombinationen av yvighet och stringens - blandade kulturella referenser, sidospår och Dylanhistoria.

[folkobob]

Jag bugar och bockar. Vi får se vad som tar slut först... låtar eller folköl. Jag sätter en slant på det senare.

[folkobob]

Kom nyss hem från Köpenhamn och Dylanspelningen där. Lite skum känsla med tanke på attentatet i Stockholm några timmar tidigare. Nåväl. 

Riktigt bra ljud, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är ett operahus, men det var verkligen det bästa konsertljud jag någonsin hört. Låtlistan verkar vara densamma som för övriga norden-spelningar. Inget mellansnack.

Fina sånginsatser. Showmanshipet i Witchcraft-numret var nog det som imponerade mest.

Ljusproduktionen imponerade också. Det kan beskrivas som strålkastare med lite vintagekänsla som gick på lågeffekt samt något som såg ut som gamla industrlyktor på fot. Flyttas dessa med eller var det ordnat av danskar på plats? 

Vet någon Varför fanns det tre mikrofoner i stativ framme vid scenkanten? Hade det med ljudproduktionen att göra?

[egoBen]

Kul, jag var också där. Lamporna har hängt med Bob länge, men däremot så tycker jag att det var lite mer ljusspel och projektioner i Köpenhamn än i Stockholm. Jag gillade verkligen Sinatra-låtarna, han var suverän på dessa. Desolation Row och Thin man också lysande, bland mycket annat. Och vilken fantastiskt vacker lokal! Lobbyn, utsikten och själva arenan.

[bobi]

Hmm. Bra ljud och ljus...kanske jag skulle ge denna fula parodi på storstad en chans nästa gång. Trots allt..