Presentades Saras lilla bok ungefär samtidigt som Bobi åkte till bokhandeln för sitt dyraste inköp. Nå, Sara formulerar så bra det jag inte själv kan uttrycka språkligt. Uppskattar t ex få veta att den första Nobel-förslaget var så tidigt.
Men hon ska inte undgå visst kritik för att hon inte nämnt hans måleri (Canvas) eller järnskulpturer (Iron) som ingredienser i Bobs totala konstnärskap. För att bilden ska bli komplett för läsare som är s a s nya beundrare, varav många unga. Men Sarah ville väl begränsa skriften och det är hennes rätt.
Boken är en liten juvel i sig, också grafisk sett ( sign är f d Art Director/grafisk formgivare). Funkar också som lite uppslagsverk.
Tack Sara.
Nu en känga till recensent Erika Hallhagen / SvD, som raljerar över "sura farbröder... som vill ha D för sig själva.... Där känner jag inte igen någon av de många Dylan-friends jag känner och mött. Tvärtom har vi mötts av oförstående och fördomsfulla personer när man tagit upp ämnet Dylan. Jag brukar säga att om dom verkligen vill förstå Dylan så tar det kanske 10 år att komma ikapp med kunskaperna . om dom tar sig en liten stund varje dag med lyrik och musik.
Så har det i alla tider varit för genier. Inte alla fattar storheten och när geniet dött då minsann är denne stor artist.
Hoppas Bob och hans fantastiska musiker orkar med en sväng till Skandinavien nästa år. Eller varför inte i höst?
